Förra vintern omkom sju svenska skidåkare i lavinolyckor. I likhet med tidigare år inträffade oproportionerligt många av dem utomlands.
En ny rapport visar att en majoritet av de svenska offpiståkarna ser risktagande som nödvändigt för bra skidåkning. Nu inleds ett långsiktigt arbete med att höja kunskaperna och förändra attityderna med sikte på att minska antalet lavinolyckor.
Svenska skidåkare skiljer sig från andra jämförbara nationaliteter när det gäller andelen olyckor som inträffar utomlands; åtta av tio svenskar förolyckas utomlands, medan motsvarande andel bland exempelvis norska skidåkare inte ens är en av tio.
Fjällsäkerhetsrådet presenterar nu en rapport som baseras på enkätsvar från drygt tusen svenska offpiståkare. Enkäten har tagits fram i samarbete med skidåkarsajten freeride.se, forskare vid Luleå tekniska universitet samt Åre lavincenter.
Av resultaten framgår bland annat att ”toppturandet”, det vill säga offpist som inte kan nås med en skidlift, har blivit allt vanligare. Många offpiståk görs också i liftanläggningarnas direkta närhet, vilket kan göras utan planering och större förkunskaper.
Nio av tio offpiståkare äger en i princip fullskalig lavinsäkerhetsutrustning. Sex av tio har den med varje dag – men fyra av tio övar inte på att använda utrustningen tillräckligt ofta. En stor grupp åkare kan därför antas vara välutrustad, men otillräckligt förberedd vid en lavinolycka.
Drygt åtta av tio offpiståkare anser sig ha god kunskap om laviner och lavinsäkerhet. Men det finns tecken som tyder på att avancerad åk- och lavinsäkerhetsutrustning kan ge en falsk känsla av trygghet. Detta kan vara en faktor bakom att många svenska offpiståkare förefaller ha utvecklat en radikal åkkultur; tre av fyra anser att det är nödvändigt att ta risker för att få bra offpiståkning.
Att relativt många svenskar skadas och omkommer i andra länder kan förklaras med att våra generella lavinkunskaper är lägre än hos jämförbara nationaliteter, och att vi tolkar information om lavinfara, såväl i Sverige som utomlands, på ett felaktigt sätt.
En lösning på det problemet är en mer konsekvent och enhetlig begreppsanvändning kring lavinfara och lavinsäkerhet i Sverige. Bland enkätens respondenter anser bara två av tio att det är lätt att få tag på bra lavininformation. Nära varannan tycker att lavininformation i andra länder brukar vara bättre än svensk, bara en av tio tycker att den svenska är lika bra.
Syftet med den rapport som nu presenteras, bland annat på Fjällsäkerhetsrådets webbplats, är att bidra till ett ökat kunskapsutbyte, förändrade attityder och ytterst färre skadade och döda bland skidåkare som kommer i kontakt med lavinfarlig terräng.
Trots att Sverige anses ha ett av världens bäst fungerande fjällsäkerhetsarbeten ligger många av våra skidåkare efter när det gäller lavinkunskaper, vilket visar sig i den dystra statistiken över lavinolyckor. Det är hög tid att ändra på det.
Eva Thörnelöfordförande för Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd
Per-Olov Wikbergnationell samordnare vid Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd
Matts Nilssonnationell samordnare för fjällräddningen vid Polisflyget/Rikskriminalpolisen
Martin Åkessonvd för freeride.se