Replik på Runar Filpers, SD (riksdagsledamot från Östergötlands län och landsbygdspolitisk talesman) och Martin Kinnunens, SD (riksdagsledamot från Göteborgs kommun och miljöpolitisk talesman) debattinlägg ” Nyttan måste ställas mot kostnaderna” publicerad på norran.se söndagen den 17 december 2017.
I ett debattinlägg på norran.se om små avlopp (17/12 2017) påstår Sverigedemokraterna att kommuner ställer krav på åtgärder som är miljömässigt obefogade.
Sverigedemokraterna hänvisar till en rapport om markretention som Havs- och vattenmyndigheten finansierat. Vår uppfattning är att Sverigedemokraternas beskrivning av hur kommuner arbetar med små avlopp inte stämmer.
Fastighetsägare ansvarar för att sköta och kontrollera sin avloppsanläggning.
Men allvarliga brister åtgärdas sällan utan krav från kommunens miljöförvaltning.
En tredjedel – cirka 240 000 – av alla avloppsanläggningar med vattentoalett i Sverige saknar rening efter slamavskiljare trots lagkrav på det sedan 1969. Det innebär att avloppsvattnet nästan helt orenat går ut och kan förorena dricksvattenbrunnar, badplatser och grunda vikar.
Havs- och vattenmyndigheten tar fram vägledning till kommunerna i deras arbete med prövning och tillsyn av små avlopp.
Kommunen bedömer vilken rening som är rimlig för varje anläggning. Om omgivningen är känslig och påverkas av många små avlopp ställs högre krav, om en anläggning finns på långt avstånd från brunnar, badplatser eller vattendrag ställs lägre krav.
Vid tillsynen är det framförallt bristfälliga och olagliga avloppsanläggningar som får krav på åtgärder.
Rapporten som Sverigedemokraterna hänvisar till är, efter att författarna reviderat och förtydligat vissa delar i dialog med Havs- och vattenmyndigheten, skickad på remiss till experter på bland annat myndigheter, universitet och länsstyrelser.
Sista svarsdatum är 14 januari 2018. När den granskningen är klar kan vi bedöma om rapporten kan publiceras av Havs- och vattenmyndigheten.
För Havs- och vattenmyndigheten är det viktigt att de rapporter som vi publicerar håller hög vetenskaplig nivå och har väl underbyggda slutsatser. Särskilt om de ska fungera som vägledning för länsstyrelser och kommuner.
Författarna till rapporten menar att avloppsanläggningar ska anläggas så att marken kan ta upp fosfor och därmed minska utsläpp till vatten. I områden där det är möjligt skulle därmed kraven på fosfor vara mindre stränga. Det håller Havs- och vattenmyndigheten med om och vi vägleder också kommunerna så.
Däremot menar vi att det finns en vetenskaplig samsyn på att små avlopp bidrar till övergödningen.
Orenat avloppsvatten riskerar också att sprida smitta bland människor och djur.
De modeller som används för att beräkna belastningen av fosfor från reningsverk, jordbruk och små avlopp utgår från tillgänglig kunskap och justeras mot uppmätta värden för att ta hänsyn till hur mycket fosfor som fastnar i mark och tas upp av växter på vägen till närmaste vattendrag.
Beräkningarna som tagits fram av konsortiet SMED (Svenska miljöemissionsdata) visar att små avlopp står för en betydande del av utsläppen till hav, sjöar och vattendrag.
Björn Sjöberg