”Vilka infallsvinklar som var och en har kring huset och dess betydelse kan och kommer alltid variera,” skriver debattören. Illustration: White Arkitekter.
Den 25/7 publicerades f.d kulturchefen Harald Larsens debattartikel i Norran gällande kulturhusets framtid och med referenser till det panelsamtal som hölls tidigare under Trästockfestivalen. Panelsamtalet på Trästockfestivalen syftade till att samtala kring kulturhusets innehåll och framtidsfrågor rörande Skellefteås kulturliv. Det var ett bra panelsamtal där olika synvinklar lyftes fram kring ämnet. Jag är enig med skribenten om att lokaliseringen av kulturhuset i centrala stan är bra och att tillgången till ett brett kultur- och nöjesliv är gynnsamt för en kommuns attraktivitet ur flertalet aspekter.
Mer fundersam blir jag kring Larsens kommentar om att kulturnämnden agerar extra budgetberedning med enkom besparingar i fokus och utan incitament att driva frågan om ökade anslag. Det stämmer överhuvudtaget inte. Som kulturnämnd så äskar vi årligen om mer medel till den kulturverksamhet som vi ansvarar för, och vi driver frågan om täckning för ökade hyreskostnader och den ökade driftskostnad som kulturverksamhet i ett kulturhus medför till följd av ett ökat besökstryck. När väl en budget fastställts av kommunfullmäktige så är det inom kulturnämndens ansvar att skapa en internbudget som fördelar de skattemedel som tilldelats oss.
Det innebär ständig översyn av det ekonomiska stöd som nämnden tilldelar föreningar och arrangörer, och det handlar om att se över personalkostnader. Det sistnämnda är som bekant något som kommunens samtliga verksamheter ständigt ska hantera och se över hur man får ut mesta möjliga verksamhet för den budget man tilldelats. Till exempel har kultur- och biblioteksavdelningen haft en tradition av att arbeta med mycket projektverksamhet som visserligen är berikande och ger otroligt mycket för Skellefteås kultur- och nöjesliv, men med baksidan att alla projekt en dag måste ha ett slut. Det i sig medför att anställningar som finansierats av externa projektmedel senare vid projektets slut står utan finansiering eftersom projekt inte täcks av basfinansieringen. Basfinansieringen (dvs de skattekronor som fullmäktige beslutat ska gå till kulturnämnden) ska täcka en bred kulturverksamhet i egen regi samt kunna delfinansiera och stötta sådant som andra arrangörer vill anordna. Utöver det så måste vi ha en beredskap för ett kulturliv i förändring. Kulturen kommer ta sig olika uttryck under tidens gång, vilket betyder att vi inte enkom kan bevara utan också måste vara beredd på att avveckla för att kunna utveckla nytt.
Kulturhuset är något som väcker känslor och tankar, förhoppningar och samtidigt oro. Vilka infallsvinklar som var och en har kring huset och dess betydelse kan och kommer alltid variera. Att kulturen får mer fokus är bra, men vi måste samtidigt ha respekt för de som ser andra värden som följer med den här typen av etablering. Tillväxt kan komma i många olika former, och det är väldigt välkommet.
Emilia Hallin (S)
ordförande Kulturnämnden, Skellefteå.