Kriminella ungdomsgäng är en inkörsport till grövre brottslighet. Enligt en statlig utredning befinner sig omkring 5 000 svenska ungdomar i riskzonen att bli värvade till kriminella nätverk och rekryteringen till gängen tenderar att gå neråt i åldrarna.
För att förebygga att unga söker sig till gäng behöver vi satsa på stöd till familjer, stärka skolan, motverka utanförskap och öka möjligheterna för unga att få jobb. Men det behövs samtidigt fler och mer kraftfulla insatser för att slå tillbaka mot de kriminella gängen. Alliansregeringen har gjort viktiga insatser: fler närvarande och synliga poliser, vilket ger ökad trygghet hos omgivningen, skärpta straff för allvarliga våldsbrott och sociala insatsgrupper.
Ofta har brottsligheten tagit sin början redan innan barnet fyllt 15 år, inte sällan redan i tioårsåldern. I många fall har de som når straffmyndighetsålder redan utvecklat en vanebrottslighet. Det faktum att personer under 15 år inte är straffmyndiga utnyttjas ibland ganska hänsynslöst av kriminella gäng. För att motverka att unga under 15 år utnyttjas för att utföra brott i äldre gängmedlemmars ställe måste samhällets reaktion när unga begår brott bli tydligare och kraftfullare. Därför bör en domstolsliknande nämnd – en barnbrottsnämnd – inrättas. Denna ska behandla ärenden där barn under 15 år begått ett allvarligare brott eller ett brott av strategisk karaktär, det vill säga sådana brott som ofta leder till fortsatt kriminalitet.
Fler poliser ska vara synliga i områden med hög brottslighet och i områden med aktiva kriminella gäng. Forskning visar att ökad direkt patrullering i områden med hög brottslighet fungerar brottsförebyggande. Till varje skola bör det vara knuten en särskilt utnämnd polis.
Fler unga ska dömas till ungdomstjänst, speciellt när det gäller mer ringa brott. Att dömas till böter ger bara känslan av att man kan köpa sig fri och den måste vi komma bort ifrån. Straffet ska ha en tydlig koppling till brottet. Har man klottrat så ska man sanera klotter. Har man vandaliserat en lekplats ska man vara med och reparera den. Det ökar sannolikheten för en förståelse för brottens konsekvenser och kostnader.
Lika viktigt som att den som begår brott möts av en tydlig reaktion är att det är möjligt att bryta den brottsliga banan och välja en annan väg. Den eventuella tiden i kriminalvården måste användas på bästa möjliga sätt – att förbereda den unge för ett hederligt liv. Om gänget öppnar famnen för dig och det upplevs som din enda möjlighet ökar naturligtvis risken att du börjar begå brott igen. Relevanta straff och ett riktigt bra stöd att välja en annan väg är alltså i allra högsta grad brottsförebyggande. Det är oroande att människor stämplas som omöjliga och att kravet på exempelvis utdrag från brottsregistret när man söker jobb ökar så mycket.
Caroline Szyber(KD) riksdagsledamot för Stockholms kommun och rättspolitisk talesperson
Birgitta Nordvall(KD) vice ordförande i polisstyrelsen och gruppledare i Västerbottens läns landsting