Regeringens vårbudget skadar miljövänliga livsmedelsföretag

Debatt. Regeringen påstår sig satsa på miljövänligt och hållbart företagande, men lyckas att med kirurgisk precision undgå att nämna de svenska växtbaserade livsmedelsföretagen i budgeten. Inte en enda statlig skattekrona satsas på dem. Det är oerhört allvarligt ur miljösynpunkt.

Not Found2017-05-12 14:49
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För en tid sedan överlämnade regeringen vårbudgeten till riksdagen.

Ordet miljö används 264 gånger och ordet hållbar 195, men ordet kött används bara en enda gång, och då i ett positivt sammanhang, trots att flera av Sveriges värsta miljöpåfrestningar är kopplade till konsumtionen av kött.

Klimatet, Östersjön och den biologiska mångfalden tillhör budgetens stora förlorare.

Regeringen påstår sig satsa på miljövänligt och hållbart företagande, men lyckas att med kirurgisk precision undgå att nämna de svenska växtbaserade livsmedelsföretagen i budgeten. Inte en enda statlig skattekrona satsas på dem. Det är oerhört allvarligt ur miljösynpunkt.

Av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser står maten vi äter för ungefär en tredjedel. Av den tredjedelen kommer 75 procent från utsläpp från animalisk produktion.

Mot bakgrund av detta har Sveriges Lantbruksuniversitet startat ett forskningsprojekt om köttskatt, som finansieras av Naturvårdsverket och beräknas vara klart i december 2018. Kunskap från sådan forskning bör regeringen dra nytta av när ekonomiska klimatstyrmedel utformas.

Övergödningen är ett av de största problemen i Östersjön i dag och hela havet visar tecken på storskalig övergödning.

Sverige står för en betydande del. Övergödningen kommer mestadels från jordbrukets kväve- och fosforläckage. Det centrala problemet är den stora svenska köttkonsumtionen, eftersom huvuddelen av den svenska åkermarken används till foderodling.

Enligt Världsnaturfondens globala miljöredogörelse ”Living Planet 2016” har det svenska ekologiska fotavtrycket per person ökat kraftigt. Skulle alla leva som vi i Sverige skulle det i dag krävas 4,2 jordklot, vilket är en ökning med ett halvt jordklot sedan 2014.

När det ekologiska fotavtrycket växer, minskar den biologiska mångfalden. Populationerna av fisk, fåglar, däggdjur, groddjur och reptiler har minskat med 58 procent sedan 1970, enligt rapporten.

Det är politikens uppgift att skapa goda konkurrensvillkor för en hållbar ekonomi, en hållbar tillväxt och hållbara arbetstillfällen, inte att stoppa denna utveckling.

Vi hoppas att regeringen gör om och gör rätt i höstbudgeten och då äntligen inkluderar styrmedel för att stimulera hållbara växtbaserade livsmedelsföretag och pressa tillbaka den miljöskadliga köttkonsumtionen.

Jonas Paulsson Köttfri måndag   2017 års ekonomiska vårpropositionhttp://www.regeringen.se/49740b/contentassets/f9a7d8e112894d87b0dece44e8e40683/2017-ars-ekonomiska-varproposition-prop.-201617100Forskare undersöker köttskatthttp://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6672250Living Planet 2016http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/living-planet-report/1672817-tva-tredjedelar-av-planetens-ryggradsdjur-riskerar-att-forsvinna-till-2020 18541236