Bostadsbyggandet når nya rekordnivåer.
Men med den statliga paketeringsutredningens förslag om kraftigt höjd skatt på fastighetsbolag kan situationen snabbt förändras.
Om regeringen går vidare med förslagen hotas såväl bostadsbyggandet som tillväxten och den finansiella stabiliteten.
Den statliga paketeringsutredningen har på regeringens uppdrag kartlagt hur mycket skatt fastighetsbranschen betalar och om paketering av fastigheter – det vill säga då bolag vid försäljning av fastigheter säljer aktierna i det bolag som äger fastigheterna i stället för att sälja fastigheterna direkt – används för skatteplanering.
Mot den bakgrunden är det viktigt att klargöra att reglerna för paketering av bland annat fastigheter tillkom genom ett regeringsbeslut redan 2003. Beslutet syftade till att underlätta för transaktioner på fastighetsmarknaden. Något som man nu, utan synbar anledning, vill ändra tillbaka.
Utredningens egen skattekartläggning visar tydligt att fastighetsbranschen inte är skattemässigt gynnad jämfört med andra branscher när de särskilda skatterna för fastighetsbranschen, stämpelskatt och fastighetsskatt, läggs samman med den bolagsskatt som betalas av fastighetsbolag.
Det är därmed en missuppfattning att fastighetsbolag betalar för lite i skatt jämfört med andra företag.
Men trots att utredningen kommer fram till att fastighetsbolag inte är skattemässigt gynnade föreslår den ändå långtgående skattehöjningar, som enligt utredningens egen konsekvensanalys kommer leda till att fastighetsbranschen blir överbeskattad.
Parallellt med att utredningen lägger fram sina förslag arbetar regeringen med implementeringen av ett EU-direktiv som innebär en kraftigt minskad rätt till ränteavdrag i bolagssektorn. En regelförändring som för fastighetsbranschen medför ökade kostnader som i sin tur leder till minskade investeringar i såväl nyproduktion som välbehövliga renoveringar. Och i de fall renoveringar genomförs kommer de ökade renoveringskostnaderna att leda till hyreshöjningar.
Regeringen verkar utgå från ett läge med konstant högkonjunktur för fastighetsbranschen.
När man nu föreslår kraftiga skattehöjningarna är det i en situation med kraftigt bostadsbyggande och låga räntor. Men med långsiktigt stigande räntor kommer förslaget om ränteavdragsbegränsningar att få mångdubbelt större effekt än vad regeringen vill erkänna.
Konsekvensen av paketeringsutredningens förslag, om det genomförs, i kombination med begränsningen av ränteavdragen och andra skatteskärpningar som är på gång, blir en kraftig överbeskattning av fastighetsbranschen jämfört med andra branscher.
Detta kommer naturligtvis få konsekvenser. Kostnaderna för bostadsbyggandet kommer att öka med upp till tio procent. Det leder till minskat bostadsbyggande och att det som byggs kommer bli dyrare att hyra och dyrare att köpa.
Om fastighetspaketering enligt dagens regler inte längre blir möjlig kommer det att bli olönsamt att genomföra omstruktureringar och många gånger ointressant att göra nyinvesteringar i syfte att avyttra fastigheter. Det spär på den redan kraftiga bostadsbristen.
Allt som påverkar fastighetsföretagens långsiktiga verksamhet och lönsamhet påverkar också den finansiella stabiliteten i samhället.
Ökade kostnader för fastighetsföretagen, också om de är skatter, i kombination med att bankernas kapitaltäckningskrav ökar på grund av Basel-reglerna riskerar att leda till kreditförluster och en minskning av marknadsvärdet på fastigheter.
Eftersom fastigheter utgör en väsentlig del av panterna i banksystemet kan en kraftig minskning av marknadsvärdena för fastigheter hota stabiliteten i det finansiella systemet. På sikt riskerar regeringen att skapa en egen hemmagjord fastighetskris om den går vidare med förslagen.
Monika Lundberg