Under hela sommaren har massiva polisinsatser använts för att se till att provborrningarna i Kallak utanför Jokkmokk kunnat genomföras. Ändå verkar motståndet bara växa och sprida sig. När Sametinget öppnades begav sig ledamöterna till Kallak för en manifestation. När detta skrivs (3 september 2013) försöker polisen bryta en ny blockad.
Med argument som att en gruva skulle ge många nya jobb har gruvbolaget Jokkmokk Iron Mines delvis lyckats dela samhället. Att naturen förstörs för en kort gruvverksamhet, att andra jobb försvinner och att den samiska kulturen och näringen trängs undan bryr de sig inget om.
Det som kan stoppa gruvan är en massiv opinion som tar sig uttryck i kraftfulla gemensamma aktioner som är beslutade demokratiskt och som har stöd och förståelse bland dem som kämpar. Kampen behöver också kombineras med krav på jobb som verkligen behövs: upprustning av vård, skola, bostäder, vägar och en återuppbyggnad av servicetjänster.
Det är uppmuntrande att samiska organisationer allt mer högljutt börjat protestera mot hur explosionen i gruvprojekt inskränker deras möjligheter att upprätthålla den samiska kulturen och dess livsvillkor. Sametingets uttalande som lästes upp vid besöket i Kallak kräver bland annat att ”svenska staten stoppar all pågående prospektering, samtliga nya undersökningstillstånd, arbetsplaner och koncessionsansökningar, i avvaktan på att Sverige lever upp till internationell urfolksrätt” och att ”lagstiftningen ändras så att det samiska folkets behov av funktionella land och vatten ska väga tyngre än utländska riskkapitalisters vinstintressen.”
I grund och botten vilar ansvaret för konflikten på regeringen, som både är ansvarig för den minerallag som ger lycksökare företräde framför alla andra intressen, och som är ansvarig för den politik och det ekonomiska system som utarmar glesbygden på service och arbetstillfällen. Ett socialistiskt svar på striden i Kallak innebär ett förstatligande av naturtillgångarna och gruvprojekt, där dessa bara tillåts utifrån ett tydligt behov och där det kan ske i samråd med alla delar av lokalbefolkningen och utan skövling av höga naturvärden.
Jonas Brännberggruppledare för Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå kommunfullmäktige