Andelen företagsamma kvinnor i Sverige ökar.
Men det är fortfarande lång väg kvar till ett jämställt företagande och regeringen håller på att göra den vägen ännu längre.
I dag presenterar Svenskt Näringsliv den årliga undersökningen om företagsamheten i Sverige. Andelen företagsamma kvinnor – det vill säga de som har f-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är vd/ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag – ligger nu på 7,7 procent av kvinnorna i arbetsför ålder.
Det är den högsta nivån någonsin. Dessutom ökar andelen företagsamma kvinnor i nästan samtliga län och i drygt 200 kommuner.
I Västerbotten är andelen företagsamma kvinnor 6,1 procent. Högst andel finns i Sorsele (11,1 procent) och lägst andel i Skellefteå (5,2 procent).
Det är förstås glädjande att kvinnor i allt högre grad engagerar sig i företagande. Men trots att kvinnors företagsamhet ökar är fortfarande sju av tio som ansvarar för ett företag män.
Det finns dock branscher och sektorer där förhållandet är det rakt motsatta, där fler kvinnor än män ansvarar för företag. Ett exempel är välfärdssektorn. Av de företagsamma inom välfärden var i fjol sex av tio kvinnor.
Av Västerbottens företagsamma är 26,5 procent kvinnor. Engagemanget i välfärdssektorn är dubbelt så högt. 53,4 procent av de aktiva inom välfärdssektorn i Västerbotten 2015 var kvinnor.
Det finns således en stor potential att öka kvinnors företagsamhet i Västerbotten. Det skulle krävas 1 515 företagsamma kvinnor för att andelen skulle hamna på samma nivå som Sverigesnittet.
Men den stora potential som finns för kvinnors företagande i branscher där många kvinnor arbetar är hotat. Det förslag om vinstbegränsning som regeringens utredare Ilmar Reepalu presenterat skulle slå mot kvinnliga småföretagare i välfärden.
Bakom förslaget förefaller ligga en ovilja att förstå hur företag fungerar, vilka drivkrafter de har och hur lönsamhet bidrar till effektivitet och utveckling.
Ett annat exempel är rut-branschen som ofta är en första väg in i både anställning och företagande för kvinnor – inte minst utrikesfödda.
Sedan förra året har möjligheten att göra avdrag för rut-tjänster halverats till maximalt 25 000 kronor per år, vilket påverkat såväl jobbtillväxt som antalet utförare inom branschen i negativ riktning. Även detta är ett exempel på hur förutsättningarna för kvinnors förtagande försämrats.
Regeringen borde förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande. Det vore en viktig insats för jämställdheten som dessutom skulle bidra till fler jobb och bättre välfärd.
Carola Lemne
vd för Svenskt Näringsliv
Karina Folkesson
regionchef för Svenskt Näringsliv Västerbotten
- Fotnot: Undersökningen bygger på statistik från UC AB
Regeringen borde förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande. Det vore en viktig insats för jämställdheten.
