Regelkrånglet ett hinder för svenska företag

Debatt. Genom att se över existerande regelkrångel, och åtgärda det, samtidigt som vi säkerställer att inga ytterligare regelförsämringar görs, kan vi på riktigt skapa förutsättningar för svenskt näringsliv att globalt konkurrera på mer lika villkor.

Foto: Maja Suslin/TT

Not Found2018-10-23 06:58
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined

Nyligen släppte OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) sin rapport ”Regulatory Policy Outlook 2018”. Det är föga förvånande en bister läsning.

Sedan den förra undersökningen 2015 har Sverige hamnat på efterkälken sett till vårt arbete med regelförbättringar och styrning.

Vi ligger i dag under genomsnittet på ett par av måttstockarna som tas upp i undersökningen. Under de tre år som gått sedan den senaste undersökningen har inga svenska förbättringar ägt rum, vilket bör ses som ett kvitto på den avgående regeringens misslyckande inom näringspolitiken.

Dessa deprimerande data blir än mer oroväckande med tanke på att vår tillväxt nyligen skrivits ner, och att vi under 2017 hade den lägsta BNP-tillväxten per person i hela EU.

Givet den problembilden har inte Sverige råd att hålla näringslivet och dess tillväxtpotential tillbaka med onödigt, omotiverat och för Sveriges ekonomi direkt skadligt regelkrångel.

Det är uppenbart att det omgående krävs politiska åtgärder.

Sedan den förra undersökningen 2015 har Sverige hamnat på efterkälken sett till vårt arbete med regelförbättringar och styrning.

Det är glädjande att OECD-undersökningen bland annat belyser vad Sverigedemokraterna tidigare varit inne på gällande behovet av ökad transparens i arbetet med regelförenklingar.

Det behovet har enligt undersökningen dessutom ökat, som en konsekvens av vår alltmer högteknologiska och globala marknad, som gör det svårare att bedöma riskerna med, och konsekvenserna av, fattade beslut på området.

Vi är övertygade om att våra förslag hade kunnat förbättra den rådande situationen. Initialt måste vi systematisera regeringens och förvaltningsmyndigheternas arbete med regelförenkling och prioritera arbetet med förenkling och sanering av betungande regler för företag.

Genom att förlita sig på den kompetens som finns inom näringslivsorganisationerna kan vi lyssna in vilka regler som upplevs vara de mest destruktiva, och därefter ge departement och myndigheter uppdraget att se över dem och återkoppla till riksdagen när så är gjort. För det krävs dock politisk vilja och politiskt mod att ta tag i dagens tillväxthämmande regelträsk.

Utöver det måste vi även säkerställa att ordentliga konsekvensutredningar genomförs innan framtida beslut på området fattas.

Tyvärr påminner undersökningen oss om vad vi redan vet; att vi i Sverige aktivt begränsar tillväxtpotentialen i våra företag.

Genom att se över existerande regelkrångel, och åtgärda det, samtidigt som vi säkerställer att inga ytterligare regelförsämringar görs, kan vi på riktigt skapa förutsättningar för svenskt näringsliv att globalt konkurrera på mer lika villkor.

Tobias Andersson (SD), riksdagsledamot från Västra Götalands län, ledamot i näringsutskottet

Mattias Bäckström Johansson (SD), riksdagsledamot från Kalmar län, ledamot i näringsutskottet