Rätt material på rätt plats

Replik. Jag konstaterar att vi verkar ha olika uppfattningar om vad fri konkurrens innebär.

Foto: Foto: Ledarredaktion

Not Found2015-11-09 03:45
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik på Lorents Burmans (kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå) replik ” Skellefteå är en ansvarstagande kommun med träbyggnadsstrategi” publicerad i Norran och på norran.se onsdagen den 4 november 2015.

Lorents Burman, kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå, har den 4 november 2015 en replik i Norran – ”Skellefteå är en ansvarstagande kommun med träbyggnadsstrategi” – på ett tidigare inlägg från mig.

Jag konstaterar att vi verkar ha olika uppfattningar om vad fri konkurrens innebär. Lorents Burman skriver: ”Det handlar inte om att begränsa konkurrensen, tvärtom. Vi välkomnar fler material, inte färre”. Samtidigt som han stödjer den strategi som kommunen antagit om att trä ska ha företräde framför andra material.

För oss i betongbranschen är det självklart att fri konkurrens innebär att alla material och byggsystem konkurrerar på lika villkor och att inget material har företräde framför något annat.

Lorents Burman vill även lyfta fram perspektivet det lokala näringslivet. Då kan det vara på sin plats att informera om att det även finns en lokal betongindustri i Skellefteå med omnejd.

Betong är ett lokalt producerat material med en mängd tillverkningsställen spridda över hela Sverige. Avståndet mellan tillverkningsplats och byggarbetsplats blir därför oftast mycket kort.

Burman refererar till en rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, från 2014. Det stämmer att det i rapporten gjordes en analys av ett flerfamiljshus byggt med betongstomme och att man för vald analysperiod – 50 år – fick ett förhållande 50/50 gällande påverkan av koldioxidutsläpp under produktionsfasen respektive driftsfasen i det specifika projektet.

Vad Burman däremot inte redovisade är att samma projekt slutredovisats i en rapport från Sveriges Byggindustrier: ”Byggandets klimatpåverkan”. I denna rapport redovisas fler delar som ingick i undersökningen, bland annat betydelsen av analysperiod. Här gjordes även beräkning för 100 år och då blev förhållandet för produktionsfas och driftsfas i stället 30/70. Det visar tydligt att livslängden har stor betydelse för resultatet.

Flera andra intressanta projekt pågår gällande livscykelanalyser. I ”CBI Nytt nr 1/2015” presenteras resultat från en LCA-studie där det framgår att skillnaden i klimatpåverkan från trä och betong i det projektet inte är stor. I det specifika projektet får transporterna betydligt större påverkan för trä än för betong.

Varje projekt har sina krav och förutsättningar och det handlar om rätt material på rätt plats utifrån det specifika projektet.

Malin Löfsjögård

vd Svensk Betong

undefined
Märkligt att Skellefteå prioriterar byggande i träLorents Burman: Skellefteå är en ansvarstagande kommun med träbyggnadsstrategi