SVT:s Aktuellt påstod nyligen att allmänna hälsokontroller är ”värdelösa”. Nyheten byggde på ett pressmeddelande från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) som granskat generella hälsokontroller för vuxna.
SBU var dock otydliga i pressmeddelandet. Det tolkades så att den typ av hälsoprogram som pågått i mer än 25 år i Västerbotten, för att förebygga hjärtinfarkter, slaganfall och diabetes, (Västerbottens hälsoundersökningar, VHU) fick underkänt. Kritik och ifrågasättande blev följden. Plötsligt kom oroande rapporter från flera landsting som uppgav att politiker, tjänstemän och sjukvårdspersonal börjat dra åt sig öronen på grund av SBU:s slutsatser.
SBU uppmärksammade detta och lade ut ett klarläggande på sin hemsida: ”Utvärderingen gäller inte specifikt riktade screeningundersökningar för ett visst sjukdomstillstånd till exempel Västerbottenprojektet. Den typen av hälsokontroller har inte utvärderats i Cochranerapporten”. SBU granskade också kostnadseffektiviteten för program, som VHU, och fann att ”dessa screeningsundersökningar är kostnadseffektiva”.
Cochranerapporten granskade om ”generella hälsokontroller” kan bidra till att minska sjukdom och död och fann att så inte varit fallet. I stället föreslår Cochrane att hälsokontroller riktas mot exempelvis hjärt-kärlsjukdomarnas riskfaktorer och diabetes, som vi gör i Västerbotten.
När Västerbottensprogrammet startade i Norsjö 1985, för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar, var vi väl medvetna om att det inte fanns någon ”quick fix”. Därför kombinerades hälsosamtal, baserade på hälsoundersökningar vart tionde år (40-, 50- och 60-åringar inbjuds), med att vårdcentralen samarbetade med övriga samhället för att öka befolkningens medvetenhet i hälsofrågor.
Efter tio år beräknades risken för Norsjöbor att dö i hjärtinfarkt ha minskat med 35 procent jämfört med den samtidiga risken att i övriga Norr- och Västerbotten (justerat för ålder och utbildningsnivå). Mer än 100 000 Västerbottningar har deltagit i programmet. Just nu förbereds en resultatredovisning av 17-årsuppföljning av utvecklingen där resultaten för hela Västerbotten har stora likheter med dem vi fann i Norsjö.
Det är viktigt att framhålla att preventionsprograms värde inte enbart kan värderas i inträffade dödsfall. Hälsoprogram behöver bedömas på ett vidare sätt som fångar deras betydelse som stöd för den enskilde individen till förbättrad hälsa och livskvalitet.
Kurt Bomansenior professor, kardiolog, Skellefteå lasarett
Margareta Norbergallmänläkare, medicine doktor, medicinsk koordinator för Västerbottens hälsoundersökningar, Västerbottens läns landsting
Lars Weinehallprofessor, Umeå universitet