Sveriges riksdag beslöt 1999 att erkänna samer, sverigefinländare, tornedalingar, judar och romer som nationella minoriteter. Vi ska skydda minoriteternas rättigheter, stärka deras möjligheter till inflytande samt ge stöd för att minoritetsspråken ska hållas levande.
I februari 2012 beslöt regeringen om en strategi för romsk inkludering. Kommunerna ska i sin ordinarie verksamhet uppmärksamma och säkerställa romers tillgång till sina rättigheter. Strategin omfattar sex områden där kommunerna ska bygga strukturer och långsiktiga lösningar: - Utbildning.
- Arbete.
- Bostad.
- Hälsa, social omsorg och trygghet.
- Kultur och språk.
- Civilsamhällets organisering.
Språket romanés är i dag ett nationellt minoritetsspråk. Sverige har ett ansvar för att bevara det romska språket och främja den romska kulturen. Regeringen har nu utsett fem pilotkommuner för romsk inkludering. Luleå är en av de kommuner som under fyra år framåt ska jobba med att inkludera romer i den kommunala verksamheten.
Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga förutsättningar som den som är icke-rom. Romers rättigheter ska tas tillvara inom samhällets ordinarie strukturer i lika hög grad som den övriga befolkningens. Dit är det långt. På såväl arbetsmarknaden som bostadsmarknaden diskrimineras romerna. Av de 50 000 romerna i Sverige är 80 procent arbetslösa. Många romer har svårigheter i skolan. Ofta möts de av trakasserier.
Romernas tillvaro har under århundraden präglats av diskriminering och utanförskap. Övergrepp i form av fördrivning, tvångsförflyttning, näringsförbud, invandringsförbud, tvångssterilisering och tvångsassimilering har förekommit. Majoritetsbefolkningens misstänksamhet har djupgående verkningar på hur romerna ser på sin egen kultur och på samhället omkring dem. Skuldbeläggandet leder till en rasistisk politik. Romer är den största människorättsfrågan i Europa i dag och Sverige är en del av Europa.
Vi existerar i ett helvitt normativt samhälle med helvita referensramar. På samma sätt som det krävs många enskilda handlingar för att skapa en existerande struktur, krävs det minst lika många undantag för att rasera densamma.
I Sverige har människor under tusentals år har flyttat in, ut och runt i landet. Språk, religioner, vanor och tänkesätt har mötts och blandats. Större och mindre folkgrupper har skapats, bland annat de som i dag utgör Sveriges nationella minoriteter. För de flesta unga är det i dag självklart att vännerna har varierad bakgrund.
Kati Jääskeläinen(V) ledamot i landstingsfullmäktige