En sommar har passerat, kryssnings- och färjetrafiken har fyllts av turister som vill uppleva miljön och kulturen kring Östersjön. Det är en industri som ökar och som genererar väldigt mycket pengar, men som fortfarande lagligt kan tömma orenat avloppsvatten rakt ut i havet – vilket förutom att vara ohälsosamt spär på övergödningen. Det är oetiskt och miljömässigt oansvarigt.
Det finns ingen lag som hindrar fartyg från att släppa ut orenat avloppsvatten till sjöss. Dessa föroreningar är ingens ansvar. På de största båtarna finns ofta flera tusen människor ombord – motsvarande mindre städer. Dessa flytande samhällen kan alltså tömma sina toaletter rakt ut i havet.
Alla gör visserligen inte det. Det finns rederier som, åtminstone till viss del, renar vattnet eller lämnar det i land när man kommer till hamnen. Men alla hamnar kan inte utan problem ta emot allt förorenat vatten. Det rör sig ofta om avsaknad på kapacitet att pumpa i land avloppsmängderna snabbt nog – eller att kommunen inte vill eller kan ta emot det förorenade vattnet.
De fartyg och hamnar som försöker göra rätt för sig får i dag inget stöd av lagen och ofta enbart extra kostnader som tack för mödan. Dagens system gynnar därmed de som bryr sig minst. Det gör att mycket av sjöfartens avloppsvatten flödar rakt ut i Östersjön och det är varken särskilt trevligt eller bra för miljön.
Avloppsvatten, även kallat svartvatten, innehåller olika typer av bakterier som kan vara skadliga för hälsan. Dessutom, vilket är värre på sikt, är att det kväve och fosfor som finns i avföringen bidrar till övergödningen, som är det enskilt största hotet mot Östersjöns miljö och hälsa. Den bidrar till algblomning, bottendöd och ökad stress på djur och växter som redan har det tufft i Östersjön på grund av negativ påverkan från andra mänskliga verksamheter.
Övergödningen från sjöfartens avloppsvatten är liten i förhållande till utsläppen från jordbruket, men det faktum att många av utsläppen är koncentrerade till en kort tid på året under sommaren – och till sjöfartrutternas begränsade yta – gör att de lokalt kan ha en påtaglig effekt.
Kryssnings- och färjetrafiken är en värdefull inkomstkälla. Uppskattningar visar att varje turist gör av med dryga tusenlappen när de kliver iland, vilket är viktiga inkomster för hamnstäderna. Stockholms län räknade till exempel häromåret med att få in en halv miljard kronor bara på kryssningsturisterna och över fem miljarder kronor på övrig passagerartrafik. Att det även ger fina pengar till kryssningsindustrin är uppenbart eftersom den ökar varje år.
Med dessa betydande inkomster borde det rimligen också följa ett stort ansvar och intresse från Östersjöländer, hamnstäder och kryssningsindustrin att inte såga av den gren man sitter på genom att förorena den miljö som mycket av turismen är beroende av. Med minimerad miljöpåverkan kan passagerarturismen i stället vara ett ansvarsfullt, skonsamt och bra sätt att tjäna pengar på på våra naturresurser.
Via både den Internationella Sjöfartsorganisationen (IMO) och Helsingforskommissionen (HELCOM), där Östersjöländerna samarbetar kring miljöfrågor, har WWF i många år drivit på för att få till ett förbud mot att tömma orenat avloppsvatten rakt ut i havet. Nu är ett sådant förbud, som gäller passagerarfartyg i Östersjön, på väg. Förhoppningsvis börjar strängare regler gälla 2016.
Flera andra viktiga globala miljörelaterade beslut som gäller sjöfarten har dock nyligen rivits upp eller försenats. Det gäller dels beslut kring rening av barlastvatten, vilket kan sprida främmande skadliga arter, dels minskningen av kväveföreningar från avgaser, vilket bland annat bidrar till övergödningen både på land och i hav. Att redan fattade beslut rivs upp skapar oro kring andra beslut som gäller havsmiljön.
Det är viktigt att Sverige och de andra Östersjöländerna nu står fast vid förbudet mot avloppsdumpning och ser till att det verkligen kan genomföras så att inte även denna åtgärd rivs upp och försenas. Våra hav är i smärtsamt behov av medgångar – inte fler motgångar.
WWF vill därför se … - att Östersjöländerna nu står fast vid förbudet mot avloppsdumpning, håller tidtabellen för dess genomförande samt ser till att förbudet verkligen fungerar i praktiken.
- att kryssningsindustrin, passagerarrederierna, redan innan förbudet börjar gälla, lämnar så mycket avloppsvatten det bara går i land samt trycker på mot de hamnar som inte kan ta emot allt deras avloppsvatten.
- att hamnstäderna och hamnar satsar på att kunna ta emot allt avloppsvatten från passagerartrafiken så fort som möjligt, men allra senast 2016.
Åsa Anderssonchef för WWF:s vattenmiljöenhet
Mattias Rustsjöfartsansvarig WWF