Okunskap hindrar kooperationen i Sverige

Debatt. Föråldrad lagstiftning och ett ensidigt gynnande av privata och offentliga företag har gjort att Sverige hamnat i bakvattnet när det gäller idéburet företagande.

Not Found2017-06-01 17:07
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Behovet av ett hållbart och långsiktigt näringsliv är större än någonsin.

De kooperativa idéerna har medvind i stora delar av världen, men i Sverige är företagsformen styvmoderligt behandlad.

Kunskapen om kooperationen och dess möjligheter är oroväckande låg. För att ändra på detta grundar vi organisationen Svensk Kooperation.

Föråldrad lagstiftning och ett ensidigt gynnande av privata och offentliga företag har gjort att Sverige hamnat i bakvattnet när det gäller idéburet företagande.

Vi arbetar för att stärka kooperationen, men då behövs ökad kunskap hos politiker, beslutsfattare och opinionsbildare liksom inom akademin och finanssektorn.

Det saknas en infrastruktur för att stödja kooperativa företag. I andra länder finns låneinstitut som tillhandahåller kreditgarantier och förlagslån, framförallt vid nystart av kooperativa företag. Utformningen av upphandslingsregler är ett annat exempel som missgynnar kooperativa företag.

Det är en myt att kooperativa företag inte behöver gå med vinst. Långsiktig lönsamhet är en förutsättning för all sund affärsverksamhet. Kooperationen står för en livskraftig idé och en hållbar affärsmodell som fungerar utmärkt i den moderna marknadsekonomin.

Entreprenörskap, långsiktiga visioner och viljan att främja en hållbar samhällsutveckling har alltid präglat kooperativa företag. Det är en solid grund att bygga vidare på. Därför ingår vi nu ett historiskt samarbete mellan producent- och konsumentkooperationen och grundar Svensk Kooperation.

Vi vill samla alla goda krafter för att stärka näringslivet i Sverige genom mångfald, valfrihet och verkliga alternativ. Men vi behöver också hjälp av politikerna, och uppmanar dem att inleda ett arbete med en handlingsplan för utveckling av kooperativt företagande. Vi föreslår att en sådan plan omfattar följande:

- Ny lag för ekonomiska föreningar

Moderniseringen av den befintliga lagen var ett steg i rätt riktning. Det behövs dock en helt ny, fristående lag för ekonomiska föreningar. Det är viktigt att arbetet med en sådan ny lag fortsätter och implementeras så snart som möjligt.

- Ökad tillgång till investeringskapital för kooperativa start up-företag

Kooperativa företag i Sverige, inte minst nystartade, behöver tillgång till investeringskapital. Därför behövs insatser för att stimulera tillväxt av kooperativa företag, exempelvis genom låneinstitut.

- Ökad forskning om kooperativa företag och ekonomiska föreningar

Forskningen i dag belyser framförallt det aktiebolagsdrivna företagandet i Sverige. Mer forskning behövs om kooperativa företag och ekonomiska föreningar.

- Uppdatering av näringspolitiken så att den stimulerar kooperativt företagande

Näringspolitiken behöver uppdateras för att stimulera kooperativt företagande, genom exempelvis ökade satsningar på rådgivning och stöd.

- Ökad kunskap om kooperation i utbildningsväsendet

Aktiebolagsnormen är väldigt stark även inom utbildningsväsendet. För att öka kunskapen om olika företagsformer måste innehåll om kooperation bli självklara inslag i all utbildning.

Anders Källström vd för LRF och styrelsemedlem i Svensk Kooperation Tommy Ohlström vd för KF (Kooperativa förbundet) och styrelsemedlem i Svensk Kooperation Leif Linde ordförande Arbetsgivarföreningen KFO, vd för Riksbyggen och styrelsemedlem i Svensk Kooperation Pernilla Bonde vd för HSB Riksförbund och styrelsemedlem i Svensk Kooperation Liza Nyberg vd för Landshypotek Bank och styrelsemedlem i Svensk Kooperation Per Olof Nyman vd och koncernchef för Lantmännen och styrelsemedlem i Svensk Kooperation 18541236