Snart invigs Skellefteås kulturskola. Flera nya kulturyttringar kommer att ingå, men den största ”tårtbiten” är Skellefteå musikskola med dans och musik. Många är de Skelleftebor runt om i världen som fått sin grund i vår musikskola. De är alla viktiga ambassadörer.
Skellefteå kommun hade stora ambitioner och satsade på musikskolan, man gjorde även en framsynt plan på hur skolan skulle se ut längre fram. Höjdpunkten var i början på 1990-talet. Då blomstrade orkesterverksamheten och de flesta elever som ville erbjöds att få spela. Sedan vände trenden och de senaste 20 åren har musikskolan backat, faktiskt nästan halverats.
Personalen på musikskolan har bitit ihop, sprungit snabbare, klämt in fler elever, flängt i bil mellan skolorna (många av mina kollegor undervisar på tio–tolv skolor, plus kvällstjänstgöring). Om jag ska beskriva mina kollegor så finns det förutom proffsigheten ett otroligt engagemang.
Genom åren har jag fått telefonsamtal och mail från olika håll i Sverige. Man har ställt frågor om musikskolan i allmänhet, och just till mig om Suzukiundervisningen (i fiol) i synnerhet. Man har funderat på att flytta hit, men vill kolla innan man tackar ja till en tjänst att musikskolan fungerar. Alltid har jag sagt att vi har en bra musikutbildning här. Hur kommer svaret att bli i framtiden?
Nu ska det bli kulturskola. Nya kulturyttringar ska få plats, kreativa idéer och funderingar. Men vilket platt fall. Inga nya pengar finns för att kunna genomföra alla goda idéer. Drygt 1,5 tjänst ur musikskolebiten är avsatt för att planera och skapa den nya kulturskolan. Man gräver sakta men säkert ur musikskoledelen in på bara märgen.
Snart invigs den nya kulturskolan, vi ska fira och förväntas se glada och nöjda ut. Men många av oss som kommer att stå där med en klump av oro i halsen. Inte ens vi kan koka soppa på en spik. Att lära sig spela ett instrument kräver tid och tålamod. Den blödande skolan måste snabbt få resurser att läka. Vi är många som är oroade att vår del blir en ”prova på-verksamhet”. Det har tagit lång tid att bygga upp den höga kvalitén vad gäller till exempel kör, dans och orkesterverksamheten, men tyvärr går det fort att rasera allt.
Ge oss en kulturskola värd namnet som blomstrar av liv och kreativitet. Varje satsad krona kommer att betala tillbaka sig med råge.
Kulturen är viktig. När man i England under andra världskriget ville ta pengar från kulturen och ge till försvaret fällde Winston Churchill de berömda orden: ”Och vad ska vi då försvara?”
Boel Nilssonlärare i musik, violinmetodik, Skellefteå kulturskola