Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård. Sjukvården i länet är i många hänseenden världsledande och de mediciniska resultaten är mycket goda. Men många upplever ändå att det är mycket som går att göra för att sjukvården ska utvecklas och bli mer trygg, rättvis och jämlik.
Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för att finansiera en vård av hög kvalitet och god tillgänglighet. Sedan alliansen började styra landet har regeringen satsat runt 30 miljarder kronor på välfärdens kärna samtidigt som låg- och medelinkomsttagare fått mer kvar av lönen efter skatt.
Denna ansvarsfulla ekonomiska politik betyder för Västerbottens läns landsting att de samlade skatteintäkterna ökat med 21,3 procent och statsbidragen med 15,2 procent under perioden 2006–2013. Totalt handlar det om 1 088 miljoner kronor i ökade resurstillskott.
Årsprognosen för hälso- och sjukvårdsnämnden uppvisar ett underskott på 91 miljoner kronor. Besparingarna inom ramen för ”Projekt balans” ledde till att Västerbotten blev det första landsting någonsin att genomföra en folkomröstning om en rättvis, jämlik och trygg sjukvård. En folkomröstning där Socialdemokraterna och Miljöpartiet led ett rejält nederlag – där man dessutom deklarerat att man inte kommer att kommer att ta hänsyn till valutslaget.
Sjukvården har fortsatta problem med tillgängligheten och allt längre vårdköer. Vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin är längst i Sverige. Andra problem är personalrekryteringen med alltför få AT/ST-platser, ökade kostnader för stafettläkare och stora problem med att hitta långsiktiga lösningar för vakanserna inom primärvården.
Landstinget måste få en politisk ledning som sätter fokus på sitt huvuduppdrag, den direkta sjukvården. Det handlar om att minska vårdskadorna, att arbeta mer strukturerat för att få vårdkedjorna att fungera bättre, att sätta fokus på personalförsörjningen, att stärka primärvården, att förbättra tillgängligheten och samarbetet med kommunerna och att minska antalet kvarliggande, färdigbehandlade patienter.
Det behövs också en mer öppen organisation där all personal känner delaktighet. Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för redan anställda, för seniorer och för de som står inför ett yrkesval.
Alliansen är övertygad om att många skulle orka jobba längre om landstinget hade en god arbetsmiljö och en väl fungerande personalpolitik. Det skulle dessutom underlätta för personalförsörjningen. Landstinget har i dag en personalpolitik som inte uppmuntrar personal till att jobba kvar längre. Alliansen vill möjliggöra för dem som är över 65 år att genom kortare arbetstid eller ökad ekonomisk ersättning fortsätta sitt arbete.
Inom alliansen har vi i dag olika syn på skattefrågan men vi har en gemensam politik för de utmaningar sjukvården står inför. De politiska misslyckandena från S-majoriteten under de senaste 20 åren, och de många politiska utmaningarna, visar att det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård.
Nicklas Sandström(M) oppositionslandstingsråd Västerbottens läns landsting
Marianne Normark(FP) gruppledare Västerbottens läns landsting
Olle Edblom(C) gruppledare Västerbottens läns landsting
Birgitta Nordvall(KD) gruppledare Västerbottens läns landsting