Replik på Malin Lernfelts ledare ” KD har fel, det finns ingen orättvis pensionärsskatt” publicerad i Norran och på norran.se torsdagen den 22 december 2016.
När skatteomläggningen genomfördes 1991 var utgångspunkten att lika inkomster ska behandlas lika för att förenkla skattesystemet.
Även när de första pensionerna utbetalades 2002, enligt det reformerade allmänna pensionssystemet, förutsattes att samma skatteskalor skulle gälla för yrkesarbetande som för ålderspensionärer.
Motivet var också att pension är uppskjuten lön eftersom pensionärerna avstått viss del av tidigare löneutrymme för att i framtiden få ut det i form av pension. Att pension är att betrakta som uppskjuten lön styrks dessutom av ett uttalande från Arbetsdomstolen i en pensionstvist från 1995.
Skattesystemet har ändrats vid ett flertal tillfällen under senare år. Den mest påtagliga förändringen skedde för tio år sedan. Från 2007 beskattar Sverige, som enda land i EU, pensionärer hårdare än löntagare. I många andra länder har pensionärer lägre skatt.
Visserligen har pensionärer i Sverige fått vissa skattelättnader i form av förhöjda grundavdrag, men det har främst gällt garantipensionärerna. För flertalet pensionärer kvarstår därför stora skatteskillnader.
De senaste tio åren har lönerna ökat med närmare 20 procent medan pensionerna stått still räknat i dagens penningvärde.
I dag ligger genomsnittspensionen på cirka 16 300 kronor brutto, eller runt 12 600 kronor netto per månad. På denna inkomst betalar pensionären drygt 300 kronor mer i skatt än löntagaren med motsvarande inkomst.
Landets pensionärsorganisationer kräver att den orättfärdiga straffskatten på pensioner helt ska avskaffas – för alla pensionärer. De flesta partier, oavsett politisk kulör, instämmer i kraven även om tidpunkten för genomförandet skiljer sig åt.
Allt medan Malin Lernfelt på ledarplats slår fast att pensionärer även fortsättningsvis ska straffskattas.
Lycka till med en nödvändig kursändring på ledarsidan. För närvarande styr det rakt mot grynnorna.
Jöran Rubensson