Sedan den 1 januari i år gäller en ny lag för offentlig upphandling i Sverige.
Bland annat uppmuntras myndigheter att dela upp kontrakten i mindre delar så att även små och medelstora företag har en rimlig chans att lägga ett anbud.
Det är helt i sin ordning att ställa krav som motsvarar svensk djurskyddslagstiftning, eller till exempel krav på färskhet, som kan ge bygdens företag fördelar.
En kommun kan också ha som mål att minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.
Svenskproducerade fågel-, kött- och mejeriprodukter står i dag för en värdeandel på cirka 60 procent i den offentliga upphandlingen, enligt siffror som presenterats i tidningen ATL (213 2017).
Med andra ord går 40 procent av de offentliga medlen till livsmedelsproducenter utomlands där djuromsorgen ofta är betydligt sämre än i Sverige.
Orsaken är förstås det lägre priset.
Men billig mat kan stå oss dyrt i framtiden. Det är väl känt att överdrivna antibiotikagivor till djur gör att resistenta bakterier utvecklas, som sedan kan överföras till människan. I Sverige har vi länge arbetat med förebyggande djurhälsa och antibiotika ges bara till sjuka djur när det verkligen behövs.
Glädjande nog sker det också små framsteg inom övriga EU. I till exempel Holland finns i dag grisgårdar som klarar av att leva upp till EU:s grundkrav för djuromsorg. Grisarna har större boxar med strö och knorren kvar.
Ändå är man fortfarande mycket långt från det som är svensk standard. Att notera är också att många EU-länder fortfarande ignorerar förbud mot svanskupering, i Tyskland och Danmark görs det på 90 procent av individerna i besättningarna.
I Västerbotten har vi goda förutsättningar att ta fram mat på ett ansvarsfullt sätt.
Och jordbruket skapar många jobb bland annat genom de lokala tjänster som köps in.
Ansvariga inom offentlig sektor har länge hänvisat till regler om offentlig upphandling och fortsatt köpa in med svenska mått mätt tveksamt producerad mat.
Men med den nya lagen finns inte längre några ursäkter.
Sedan har vissa kommuner i länet ansträngt sig och lyckats bra med att upphandla lokalt. All heder åt er.
Jag vill uppmana politiker och inköpare i länet att nu ta chansen att göra schyssta, smarta och säkra upphandlingar.
Varför inte satsa på att Västerbotten, som också ligger i startgroparna för att ta fram en regional livsmedelsstrategi, blir först och bäst på detta i Sverige?
Lotta Folkesson
ordförande för LRF Västerbotten
Svenskproducerade fågel-, kött- och mejeriprodukter står i dag för en värdeandel på cirka 60 procent i den offentliga upphandlingen. Med andra ord går 40 procent av de offentliga medlen till livsmedelsproducenter utomlands där djuromsorgen ofta är betydligt sämre än i Sverige
