Mer pengar till vården med S

Personalen upplever att en stor del av arbetstiden upptas av annat än patientarbete.

Not Found2013-12-05 04:21
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sjukvården i Västerbotten, såväl som i resten av Sverige, håller hög standard – men står inför stora utmaningar. Nya och effektivare behandlingsmetoder introduceras, fler blir äldre och kan leva längre trots sjukdomar.

Att många får längre och friskare liv är fantastiskt positivt men det innebär också att vi behöver satsa mer resurser på sjukvården. Behoven växer och landstingen har det bekymmersamt ekonomiskt. Det är därför inte rimligt att den borgerliga regeringen gång på gång prioriterar skattesänkningar framför investeringar i sjukvården.

Sjukvården behöver mer resurser för att kunna byggas ut och förbättras. Landstingen/regionerna behöver också större resurser från staten för att klara av sjukvårdens utmaningar på sikt och skapa en bra vårdmiljö för patienterna och en god arbetsmiljö för personalen.

Därför har Socialdemokraterna i riksdagen föreslagit ett ökat statsbidrag på två miljarder kronor till landstingens och regionernas sjukvård. För Västerbottens del skulle det innebära 62 miljoner kronor, vilket vore ett välbehövligt tillskott till länets sjukvård.

De extra resurser till sjukvården som vi socialdemokrater föreslår ska främst gå till att utöka antalet anställda. Mer personal ökar såväl tillgängligheten som patientsäkerheten. Särskilt fokus ska ligga på en sjukvård som utformas efter de äldres behov. Det inbegriper en särskild satsning på att systematiskt samordna äldresjukvården.

Resurser behöver också satsas på att frigöra tid för vårdpersonalen. De administrativa sysslorna måste minska. Sjukvårdens personal upplever att en alltför stor del av arbetstiden upptas av annat än patientarbete. Vi föreslår att staten tar initiativ för att tillsammans med landstingen minska den tid vårdpersonalen måste ägna åt uppgifter som inte är patientarbete. Arbetet ska ske tillsammans med fackliga organisationer.

Det behövs en systematisk genomgång av lagstiftningen och regelsystemet på hälso- och sjukvårdsområdet för att minska administration och pappersarbete. Vi menar också att det krävs samverkan mellan landsting och stat för att möta framtidens kompetensbehov. Hur många undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och annan personal som gemensamt behövs framöver måste styra dimensioneringen av utbildningsplatserna.

Den moderatledda alliansregeringen prioriterar nya skattesänkningar framför investeringar i sjukvården. Socialdemokraternas prioritering är tydlig: Vi kommer att investera i sjukvården.

Lena Hallengren(S) riksdagsledamot för Kalmar län, hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson

Peter Olofsson(S) landstingsstyrelsens ordförande Västerbottens läns landsting

Läs mer om