Mer krävs om vi ska nå fossiloberoende till 2030

Debatt. Menar regeringen allvar med att omställningen ska skjuta fart behöver premierna höjas och ges även till dem som kör på etanol eller biodiesel. Därtill behövs en liknande stimulans för tunga fordon; nu finns en premie för elbussar, men ingenting för andra tunga miljöfordon.

Foto: Foto: Ledarredaktion

Not Found2017-06-14 17:50
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sveriges första klimatlag ska antas av riksdagen i dag, torsdag.

Målet är att nå en fossiloberoende fordonsflotta med 70 procent minskad klimatpåverkan till 2030. Sju partier står bakom, men dagens politik räcker inte till för att nå dit. 2030-sekretariatets indikatorer visar att omställningen av transportsektorn tappar fart, tvärtemot den tempoökning som skulle behövas för att nå målet.

Bonus malus-beskattningen av nya personbilar, lätta lastbilar och minibussar ger en bonus för de grönaste fordonen betald av höjd skatt på de med högre utsläpp. Men en maximal premie på 45 000 kronor gör ingen avgörande skillnad, inte heller gasbilspremien på 7 500.

Menar regeringen allvar med att omställningen ska skjuta fart behöver premierna höjas och ges även till dem som kör på etanol eller biodiesel. Därtill behövs en liknande stimulans för tunga fordon; nu finns en premie för elbussar, men ingenting för andra tunga miljöfordon.

Bränslebytet är regeringens främsta svar på hur andelen förnybart ska öka i transportsektorn. År för år ska klimatpåverkan minskas från de drivmedel som säljs genom att öka andelen biodrivmedel med låg klimatpåverkan och fasa ut fossil bensin och diesel.

2018 ska utsläppsminskningen jämfört med fossilt vara 2,6 procent för bensin och 19,3 procent för diesel. Nivåer som marknaden redan har passerat.

Ambitionsnivån måste kraftigt höjas och förtydligas för att omställningen ska skjuta fart och lägga grunden för en starkare inhemsk biodrivmedelsproduktion.

Beteendeförändringarna kan inte ståta med kraftfulla förändringar – tvärtom. Körsträckorna per bil ökar nu åter, delvis för att kollektivtrafiken inte upplevs som tillräckligt tillförlitlig. Cyklandets andel har minskat och regeringens förslag till cykelstrategi är för oprecis och blygsam för att kunna vända trenden.

Prestigesatsningar som höghastighetståg mellan storstäderna invigs tidigast 2035, och saknar alltså relevans för 2030-målet. Sänkta eller differentierade banavgifter skulle öka konkurrenskraften i närtid.

Även för privatpersoner pekar styrmedlen fel. Trots att alla sju partier i landsbygdskommittén slog fast att reseavdraget missgynnar glesbygden och försvårar omställningen till hållbara transporter har regeringen inte föreslagit någon förändring.

Vi tvingas alltså konstatera att styrmedlen inom bilen, bränslet och beteendet är för svaga för att ge den påskyndade effekt som krävs för att gå i mål 2030, om 13 år.

Regeringen måste lägga förslag till riksdagen på hur omställningen ska ta fart; heltäckande, vasst och i närtid.

Mattias Goldmann

vd för den gröna liberala tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet

Henrik Brodin

projektledare Södra

Olle Johansson

vd Powercircle

Mikael Kilter

vd Move about bilpooler

Christer Ljungberg

vd Trivector

Maria Malmkvist

vd Energigas Sverige

Tomas Nilsson

vd Sekab

Markus Norström

affärsområdeschef energi, Rise forskningsinstitut

Alarik Sandrup

näringspolitisk chef Lantmännen

Hilde Wahl

vd ST1

Björn Westerberg

vd Tågoperatörerna

Vi tvingas konstatera att styrmedlen är för svaga för att ge den påskyndade effekt som krävs för att gå i mål 2030.

undefined