Midsommar kallas ibland för Sveriges verkliga nationaldag. Vi samlas kring midsommarstången och äter tillsammans med vänner, familj och gäster. Den mest långväga gästen har vi ofta på tallriken framför oss. Den har ofta transporterats genom halva Europa och producerats under helt andra djur- och miljöskyddsregler. Vi vill vända den utvecklingen. Men då krävs visioner, viljeinriktning och en ny politisk retorik kring den viktiga framtidssektor som jordbruket är.
I dag producerar svenska bönder mat med några av världens strängaste regler vad gäller hänsyn till djur och miljö. Våra djur är bland de friskaste i EU, vilket lett till att Sverige har en internationellt sett unikt låg användning av antibiotika. Det är lika ovanligt att hitta halter av bekämpningsmedel över gränsvärdena i svensk konventionell produktion som det är i EU:s ekologiska produktion. Vill vi ha en hållbar utveckling och arbeten i Sverige borde alltså svenska bönder producera mer av vår mat – inte mindre.
En undersökning som LRF låtit göra visar att 75 procent av befolkningen tycker det är mycket eller ganska viktigt att råvaran är svensk och kommer från en svensk bondgård. Anledningarna är att man vill stödja den svenska bonden och den svenska livsmedelsproduktionen, miljö- och klimatskäl, omsorg om djuren och samtidigt bidra till en levande landsbygd. Trots detta minskar svensk livsmedelsproduktion.
Ett skäl är att det är svårt att göra aktiva val. Produkterna är inte alltid märkta och märkningen kan ibland ge ett vilseledande intryck. För att komma tillrätta med detta, och göra det lättare för konsumenterna att välja produkter som är framtagna med hänsyn till djur och miljö, vill LRF införa en obligatorisk ursprungsmärkning. Inte bara för huvudråvaran utan även för andra råvaror. Men då krävs också att märkningen är så tydlig och enkel att den hjälper konsumenterna i stället för att förvirra dem.
I avsaknad av en sådan märkning lanserade LRF själva nyligen appen ”Bonde på köpet”. Med hjälp av den kan du enkelt scanna en vara och se om du köper säker och schysst mat som också leder till jobb på landsbygden. Det är vårt sätt att hjälpa konsumenterna att kunna göra ett aktivt val.
Men ska vi säkerställa kvalitén och hållbarheten på midsommarmaten även framöver behövs inte minst en politisk samling kring framtidens svenska matproduktion. Svenska politiker måste börja leva som de lär när det gäller att värna om miljö och djur. Inte sedan 1990 års livsmedelspolitiska beslut i form av ”Omställning 90” har Sveriges riksdag presterat något samlat på området.
Vi menar att det är dags att forma en ny jordbrukspolitik, se bortom pågående reform av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och in i framtiden. För att vända produktionskurvorna krävs kraftfulla insatser från näringen, men också staten. Låt oss enas om jordbrukets betydelse för en hållbar utveckling och samlas kring en lokal, regional och nationell matstrategi för Sveriges producenter och konsumenter. Så kan vi fira midsommar och njuta av i många bemärkelser god svensk mat.
Helena Jonssonförbundsordförande LRF