Basen i Sveriges elproduktion är vattenkraft och kärnkraft som tillsammans står för över 90 procent av det svenska behovet av el. Att vi i Sverige i stor politisk enighet tidigt valde att satsa på kärntekniken har starkt bidragit till att vi i dag har en av världens lägsta halter av koldioxidutsläpp. Den svenska kärnkraften har också tillsammans med vattenkraften varit en förutsättning för vår framgångsrika exportindustri.
Att vårt grannland Finland satsar på modern kärnkraft är väl känt, men det gör också Storbritannien, Schweiz och Kanada och totalt så är 70 reaktorer runt om i världen antingen planerade eller på väg att uppföras. Det är viktigt att Sverige också är med och utvecklar och satsar på morgondagens kärnkraft.
2009 presenterade alliansregeringen en energiöverenskommelse som bygger på energieffektivisering, satsningar på förnybar energi och en utveckling av befintlig kärn- och vattenkraft.
Sedan dess har mycket gjorts för att modernisera svensk kärnkraft. Alla befintliga kärnkraftsverk har börjat uppgradera sina reaktorer och på flera håll rapporteras det om produktionsrekord i år. Detta är bra såväl för den tunga industrin, då det sänker de totala energikostnaderna och säkrar tillgången på el, som för klimatet, då kärnkraft är ett av de minst klimatnegativa energislagen av alla.
Med ny teknik kan man kraftigt förkorta halveringstiden på kärnavfallet och dessutom kan man återanvända kärnavfall så att det som i dag betraktas som avfall i morgon kan användas som bränsle. Den nya tekniken behöver också mindre mängder uran för att utvinna samma mängd energi.
Från såväl industrins som industrifackens sida är man tydlig med att kärnkraften måste få utvecklas. Lika tydliga är Vänsterpartiet och Miljöpartiet i sitt motstånd mot moderniserad kärnkraft.
Miljöpartiet har nu i höst lagt en motion i riksdagen om avveckling av kärnkraften. Där kräver de att all kärnkraft, som alltså står för 40 procent av svensk elproduktion, ska avvecklas under de kommande fyra mandatperioderna och att detta ska påbörjas direkt efter valet 2014. Miljöpartiet vill till och med förbjuda effekthöjningar i befintliga reaktorer. Detta är en politik som skulle slå mycket hårt mot den svenska basindustrin.
De som tyvärr fortfarande ger otydliga besked är Socialdemokraterna. Trots Stefan Löfvens bakgrund inom IF Metall, där han tog ställning för kärnkraft, så vägrar han i dag att ge ett klart besked vad han egentligen tycker. I ena stunden säger han att Socialdemokraternas tidigare kongressbeslut om avveckling gäller och i nästa så säger han att kärnkraften är nödvändig under lång tid framöver.
Menar han allvar med att han vill diskutera framtidens energi med regeringen så måste han ta bladet från munnen och ge besked om vad Socialdemokraterna har för utgångspunkter. Det är viktigt att det finns långsiktigt hållbara spelregler för svensk energi. Då kan inte ett parti som har ambitionen att ta ansvar vara otydliga med vad de vill göra.
Edward Riedl(M) riksdagsledamot för Västerbottens län
Johan Johansson(M) riksdagsledamot för Norrbottens län