Företagare är Sveriges hårdast arbetande grupp.
Det är något som många av oss känner igen från vardagen. Den som jobbar kvällar och helger i vänskapskretsen, och som ofta kan gå flera år utan att ta ut semester, är som regel den av vännerna som driver eget företag.
Den som är anställd har lagstadgade rättigheter kring arbetstid och semester. Det har inte företagaren.
Många företagare vänjer sig vid att betrakta alla dagar som arbetsdagar. Den egna verksamheten vilar trots allt inte.
Den officiella statistiken visar att företagare jobbar en fjärdedel fler timmar än vad anställda gör.
Låt säga att två vänner efter studierna väljer olika vägar i livet, en satsar på att driva eget företag och den andra blir anställd.
Den som är anställd går i pension efter 40 år i arbetslivet. Om de två vännernas arbete har följt det typiska mönstret på svensk arbetsmarknad så kommer vännen som är företagare då att i praktiken ha arbetat motsvarande tio år extra jämfört med sin vän.
De som driver eget har en stressig tillvaro. Ingen garanterar deras inkomst. Tvärtom kan de förlora stora summor om företaget går i konkurs.
Nära sex av tio företagare skulle vilja arbeta mindre för att hinna vara med sina familjer. En tredjedel svarar att de ofta sover dåligt för att de är stressade i sitt arbete.
Att jobba många timmar under stressiga förhållanden är inte ens lätt för de som är unga och i sina bästa år. Företagare sliter med dessa villkor ofta högt upp i åldrarna.
Kanske kan man tro att företagare belönas för sitt hårda slit med riktigt höga inkomster. Den mediala bilden av företagare handlar ofta om den lilla klick som klarar sig allra bäst. Och visst är det så att en del av Sveriges rikaste personer är företagare. Men låt oss inte glömma bort att många av dem med låga inkomster också driver eget.
Faktum är att elva procent av Sveriges företagare tillhör gruppen med riktigt låga inkomster, alltså hushåll vars inkomster är hälften eller mindre än det genomsnittliga hushållets. Bland tjänstemän har bara en procent så låga inkomster och bland arbetare bara tre.
De som driver eget är alltså Sveriges ”arbetande fattiga”, för att låna ett populärt amerikanskt begrepp.
Det vore bra om politiken fick förståelse för företagens vardag. I dag beskattas och regleras de mindre företagen hårt eftersom politiken utgår från att företagare är en rik grupp som har råd att hantera det.
En mer sympatisk inställning till landets hårdast arbetande grupp skulle göra gott.
Om företagare får lite bättre villkor så kommer de inte bara att skapa fler jobb, utan kanske också få lite tid över till välförtjänt vila.
Nima Sanandaji, teknologie doktor och utredare
Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson Småföretagarnas riksförbund