I Sverige finns ett tusental lokala byanät för bredbandsanslutning som startats av frivilligt engagerade, något som är unikt i världen. Men regeringens beslutade stödpengar för utbyggnad av bredband på landsbygden räcker inte för att möta behovet och efterfrågan.
Bredband har blivit en samhällskritisk infrastruktur – lika självklart som vägar och elnät. Regeringens mål är att Sverige ska ha ett bredband i världsklass för att säkerställa tillväxt, välfärd och hållbar utveckling. En viktig del av målet är att nio av tio hushåll och företag senast 2020 ska ha tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit per sekund. För att nå målet krävs en snabb utbyggnad av fibernät.
Kommunernas engagemang är viktigt för bredbandsutbyggnaden. Ofta väljer kommunen att stödja projekten på olika sätt och många byanät får hjälp via det kommunala stadsnätet. Genom en större samsyn och mer samarbete med stadsnäten kan många kommuner se till att glesbygden får bredband.
Det finns ett bredbandsindex från regeringen, Bredbandsforum och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som bland annat mäter det kommunala engagemanget, eftersom det ses som en viktig parameter för bredbandsutbyggnaden. Indexet visar hur engagemanget skiljer sig betydligt mellan Västerbottens kommuner.
Tillgång till snabbt bredband är många gånger en förutsättning för att kunna bo kvar och verka på landsbygden. Men länsstyrelser, kommuner och stadsnät kan inte göra hela jobbet. Om boende på landsbygden i Västerbotten ska få samma bredbandstjänster som stadsbor måste de bokstavligen talat ta saken i egna händer.
Svenska Stadsnätföreningen har under många år arbetat med konceptet ”Fiber till byn”. Frågorna drivs nu vidare genom Bredbandsforum, vars vägledning ”Bredband på landsbygden” är ett bra underlag för att komma i gång. Skriften beskriver hur det kan gå till när ett byalag tar initiativ till att bygga ett bredbandsnät – från ax till limpa.
Det lokala engagemanget från enskilda västerbottningar är alltså viktigt för att hela Sverige ska få ett bredband i världsklass. Men det räcker inte, det krävs också ett ökat statligt stöd. Regeringen har hittills avsatt dryga miljarden för att stödja bredbandsutbyggnaden men enligt en undersökning från Post- och Telestyrelsen, PTS, behövs det ytterligare närmare en miljard under 2013 och 2014 för att möta landsbygdens efterfrågan på bredband.
Regeringen behöver därför öka sin satsning i den kommande statsbudgeten, så att kommuner och enskilda i Västerbotten kan få stöd i det så viktiga arbetet med att bygga bredband till hela Sverige.
Mikael Ekvd Svenska Stadsnätsföreningen