Möjligheterna att vara den man är är störst i ett fritt och demokratiskt samhälle där alla är lika inför lagen och där alla människor har samma rättigheter. Alla i Sverige ska bemötas och bedömas som individer. Dock har det länge funnits områden kvar där hänsyn inte tagits till individuella önskemål. Den sista bastionen där människor inte fått bestämma helt och hållet över sig själva har varit vid könskorrigeringar, där sterilisering varit tvång.
Sverige var en gång i tiden det första land som införde en lag om könsfastställelse. Det var 1972. Under lång tid skedde inga förändringar i lagstiftningen, vilket medförde att lagen till slut inte gick i takt med tiden. Därför genomför regeringen nu flera förändringar som moderniserar lagstiftningen vid könskorrigering.
Moderniseringen av lagen innebär bland annat att den som ansöker om fastställelse av ändrad könstillhörighet inte längre måste vara svensk medborgare och ogift. Utländska domar och beslut om att en persons könstillhörighet har ändrats kommer under vissa förutsättningar att vara giltiga i Sverige. Vidare justeras lagen språkligt, vissa föråldrade uttryck byts ut. Det viktigaste är dock att det tidigare kravet för fastställelse av ändrad könstillhörighet, att sökanden har steriliserats eller av annan orsak saknar fortplantningsförmåga, avskaffas.
Det är med stor glädje som vi nu kan se att den enskilde kommer att få större makt över sin vardag och sin familjebildning och att det inte längre är staten som har sista ordet i familjefrågan. Det är glädjande att fler livsdrömmar nu kan gå i uppfyllelse med den moderniserade lagen. Det är en likabehandlingsfråga att transpersoner ska kunna leva ett fullvärdigt liv på samma villkor som andra människor.
Helena Bouveng(M) riksdagsledamot för Jönköpings län, ledamot i socialutskottet