Väljarna har större förtroende för Anna Kinberg Batra (M) än för Stefan Löfven (S) och Åsa Romson (MP) tillsammans.
Demoskops senaste mätning av partiledarnas förtroendesiffrorfick många moderater att jubla på sociala medier. 40 procent av väljarna säger att Kinberg Batra har vad som krävs för att leda landet. Motsvarande siffra för Löfven och Romson är 29 respektive 6 procent. 94 av 100 underkänner alltså Sveriges vice statsminister.
Det finns två anmärkningsvärda saker med resultatet. För det första: Romson är förbrukad som språkrör, vilket också börjar antydas inom Miljöpartiet. Kongressen i maj kan mycket väl sluta med att MP får ett nytt kvinnligt språkrör. För det andra: Sex av tio svenskar har inte något större förtroende för Kinberg Batra, partiledaren med klart bäst siffror. Det var således ett måttligt stöd som M-sympatisörer försökte spinna till en framgång.
Tvärtom vad många tror ökar inte det generella politikerföraktet. Statsvetaren Henrik Oscarssonvid SOM-institutet har belagt att politikerförtroendet vuxit sedan i slutet av 1990-talet och att Sverige har ett internationellt sett högt valdeltagande, även om partierna tappar medlemmar.
Partiledarnas låga förtroendesiffror ska alltså inte förväxlas med politikerförakt utan är en sund reaktion på ledare som inte levererar.
Varför tycker bara två av tio att S- och MP-regeringen gör ett bra jobb?
Den enkla förklaringen är att Löfven och Romson har grävt sina egna gropar genom att lova resultat som från början var omöjliga att uppnå. Det var till exempel aldrig rimligt att föreställa sig att MP skulle kunna lägga om energipolitiken i en koalition med S.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har fortfarande den omöjliga uppgiften att leverera Löfvens jobbmål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Symboliskt nog åkte hon ner till Findus nedläggningshotade fabrik i Bjuvoch vädjade till ägarna att ”behålla verksamheten”, i stället för att lyfta frågor som regeringen faktiskt kan påverka.
Väljarna efterfrågar uppriktighet. Partiledarnas förtroendesiffror hade sannolikt varit högre om de framstod som mer medvetna om sina egna begränsningar.
Lars Kriss
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån
Stefan Löfven och Åsa Romson har grävt sina egna gropar.
