Många säger att man måste acceptera resultatet från Brexitomröstningen och anpassa verksamheterna därefter.
Men frågan om Brexit är för stor för att bara resa sig och gå därifrån.
När en majoritet av britterna vill se en andra omröstning, efter att alla kort lagts på bordet, borde de få rösta om. Det skulle Västerbotten län tjäna på.
Vi behöver bryta med missuppfattningen att resultatet av en folkomröstning är en helig lag. Precis som i Sverige är folkomröstningar i Storbritannien rådgivande.
1955 röstade exempelvis vi svenskar för att behålla vänstertrafiken. Ett beslut som ändrades av riksdagen några år senare.
Vi tror att det är få i dag som tycker att det var ett brott mot demokratin.
När britterna gick till valurnorna var det ingen som egentligen visste vad Brexit betydde. Frågan var närmast hypotetisk, något som gjorde det enkelt för falska fakta och närmast främlingsfientliga känsloargument att få fotfäste.
Vad kommer att hända med den irländska gränsen, den som under decennier bara varit en vägskylt?
Vad kommer att hända med de britter som bor runtom i Europa och de människor som bor och arbetar i Storbritannien och som blivit en viktig del av landets arbetskraft?
Det är egentligen först nu, nu när förhandlingarna så smått har börjat ge vissa svar, som realiteten synas. Och då har man inte ens kommit till alla de framtida avtalen.
Men utifrån det som är klart är det tydligt att Storbritannien tjänar på EU – precis som Sverige gör.
Rörligheten, rättigheterna och exportmöjligheterna är svåra att uppnå om man agerar själv.
Att närmare hälften av britterna vill se en ny folkomröstning om Brexit, efter att förhandlingarna är avslutade, är därför föga förvånande.
Precis som att endast 34 procent inte ville ha en sista omröstning. Rensat från dem som inte har en åsikt i frågan vill 58 procent ha en ny omröstning, medan 42 procent opponerar sig. Att jämföra med folkomröstningen 2016 när 52 procent röstade för ett utträde.
Oavsett vad man tycker om Brexit är det viktigt att inte avskriva den kritik mot EU som kom upp under valkampanjen. Det är problematiskt när EU ses som ökade kostnader, byråkrati och inskränkningar i den egna nationen fria vilja.
Vi behöver se till att EU inte ska detaljstyra människors vardag. Beslut som rör böjningen på gurkor, eller detaljer i den brittiska eller svenska sjukvården, ska fattas i respektive land. Men den inre marknaden, och att Storbritannien blir kvar i den betyder mycket. Inte minst för Västerbotten.
I dag är Storbritannien en enorm marknad för varuexport från Västerbotten. En bra bit över 500 miljoner kronor i varor skickas dit årligen. Denna handel kommer att påverkas om britterna slutligen lämnar EU.
Om britterna ges möjlighet till en slutgiltig röst i frågan, eller inte, är givetvis inte vårt beslut. Men det förståndiga vore ett beslut när alla korten lagts på bordet.
Ett medlemskap i ett EU som lyckas fokusera på rätt saker, alltifrån fri rörlighet, gemensam marknad och digitala tjänster, till att mota hot från klimatförändringar och terrorism, men som låter bli att bestämma längden på gurkor och formen för sjukvård, är eftersträvansvärt. Där tror vi att en majoritet av britterna håller med oss.
Ewa-May Karlsson (C), ledamot i EU:s regionkommitté och gruppledare för Centerpartiet i Västerbottens läns landsting
Fredrick Federley (C), Europaparlamentariker