Lärarlönelyftet var feltänkt från början

Debatt. Lärarlönelyftet är ett feltänkt försök att rätta till detta. Fokus har hamnat på luddiga kriterier om vilka lärare som bedöms som bra eller dåliga utan möjlighet till diskussion.

Foto: Foto: Ledarredaktion

Not Found2016-11-01 06:58
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Fyra av tio lärare och ett fåtal förskollärare och fritidspedagoger i Skellefteå kommun har fått ta del av det så kallade lärarlönelyftet.

Syftet från regeringens sida var att höja lönerna och statusen i yrket.

Många kritiska synpunkter har den senaste tiden vädrats angående detta. Det är bra att lärare visar på de orättvisor som uppstått. Liberalerna delar många av synpunkterna.

Ett huvudproblem med skolan är att den är kommunal. Det gör att lokala politiker kan välja att prioritera mindre pengar till skolan.

Egentligen ska inte staten behöva ge statsbidrag till lärarlöner eftersom kommunerna själva bör klara lönesättningen av sin lärarkår. Men det klarar bevisligen varken Skellefteå eller många andra kommuner. Vi ser därför en statlig skola som en viktig långsiktig lösning av problemen.

I Lärarnas riksförbunds löneranking från september 2016 hamnar till exempel Skellefteå på plats 237 av 290. Kommunen är tydligen inte beredd att betala utbildningens pris. Men det blir ännu värre. Kommunen är också usel på att premiera kvalitet och kompetens.

Så har det varit i hela Sverige sedan kommunaliseringen av skolan. Skellefteå är fast placerat ännu längre ned i bottenträsket sett till vilken löneutveckling som en lärare kan få under sitt yrkesliv.

Lärarlönelyftet är ett feltänkt försök att rätta till detta. Fokus har hamnat på luddiga kriterier om vilka lärare som bedöms som bra eller dåliga utan möjlighet till diskussion.

Den rödgröna regeringen har varit tondöv gentemot de berättigade krav på hur pengarna ute på skolorna kunde ha använts till att höja statusen för lärare på ett sätt som skapar förståelse och utveckling. Lärarlönelyftet skulle i stället baxas igenom i Gustav Fridolin och kompanis fyrkantiga utformning – oavsett konsekvenser.

Luddighet på riksnivå kombineras med bristande insikt lokalt. I för- och grundskolenämnden har Liberalernas motion om att jobba fram en strategi för att göra läraryrket mer attraktivt nyligen behandlats. Bakgrunden till motionen är den brist på lärare som nu också majoriteten börjar se och erkänna.

Tyvärr valde Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att rösta ner motionen med förklaringen att de redan jobbar för detta.

Det resonemanget kan vi inte köpa, inte minst kring den totala handfallenhet som visats vid genomförandet av lärarlönelyftet i kommunen.

Liberalerna är i väntan på förstatligandet fast beslutna att långsiktigt arbeta för att budgetera mer pengar till skolan. Vi kommer också att agera på kort sikt för att alla kvalificerade pedagoger som inte premierats lönemässigt genom detta ”lyft” prioriteras i kommande löneöversyner.

Andreas Westerberg(L)

gruppledare

Stina Engström(L)

vice ordförande i gymnasienämnden

Lars Åhman(L)

ledamot i för- och grundskolenämnden

Gun Westin(L)

ersättare i för- och grundskolenämnden

Lärarlönelyftet skulle baxas igenom i Gustav Fridolins fyrkantiga utformning – oavsett konsekvenser.

undefined