Gymnasielärare tycker det är bra att högskoleförberedande program och yrkesprogram specialiseras och renodlas, visar en ny undersökning om gymnasiereformen GY 11 som Lärarnas Riksförbund presenterade för en tid sedan. För att minska avhoppen från gymnasieskolan behövs en finansieringsmodell som garanterar eleverna mer lärarledd undervisningstid. 100 timmar matematik kan inte fortsätta reduceras till 70 timmar, skriver Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund.
Att mellan 20 och 25 procent av eleverna år efter år inte fullföljer gymnasiet är mycket oroande. Många av avhoppen skulle kunna motverkas om eleverna fick mer stöd i sin utbildning. Trots denna kunskap händer ingenting. Ansvariga för den svenska gymnasieskolan gör inte tillräckligt kraftfulla insatser för att bryta utvecklingen.
Det krävs stora insatser för att så många elever som möjligt ska klara gymnasiet. Det första steget är en väl fungerande grundskola. Oavsett vilket program eleven väljer så krävs det en bra grund från just grundskolan. Bland annat krävs att grundskolan klarar sitt uppdrag och att eleverna får mer garanterad undervisningstid med sina lärare. Och skolledning och huvudman får inte fortsätta lägga på mer timmar på lärarna, utan se till att varje lärare får mer tid att arbeta med varje elev.
Alla kommer dock inte klara sin gymnasieutbildning på utsatt tid. Även om regeringens gymnasiereform är ett viktigt steg på vägen, enligt gymnasielärarna, krävs det fler åtgärder för att de eleverna med störst behov får den hjälp de har rätt till. Lärarnas Riksförbund föreslår därför att rätten till gymnasial utbildning bör förstärkas och ges ända upp till att man är 25 år. På samma sätt som Lärarnas Riksförbund förordar elevernas rätt till stadievisa timplaner, så förordar vi att eleverna får garanterad undervisningstid med sina lärare. Det är orimligt att elever på en 100-poängskurs (som motsvarar 100 timmar) bara får 70 timmars undervisning, vilket sker i dag.
Vi har fått svar från 1 100 gymnasielärare. Svaren visar bland annat att: - Lärarna är positiva till den nya programstrukturen och att samtliga program ska leda till gymnasieexamen. Två tredjedelar av lärarna instämmer helt eller delvis med påståendet att den tydligare renodlingen av högskoleförberedande program och yrkesprogram är bra.
- Knappt hälften av gymnasielärarna anser att alla gymnasieprogram ska leda till allmän högskolebehörighet. Drygt hälften av lärarna vid yrkesprogrammen anser att alla program ska leda till allmän högskoleberörighet till skillnad mot en tredjedel av lärarna vid högskoleförberedande program.
- Gymnasielärarna är i stor utsträckning positiva till de systemförändringar som har direkt påverkan på yrkesutövandet. Drygt två tredjedelar av lärarna anser att de nya ämnesplanerna är bra. En majoritet av lärarna bedömer också att detta kan få viss positiv effekt på likvärdigheten i gymnasieskolan.
- Lärarna tror i relativt låg utsträckning att de större systemförändringar som skett i samband med GY 11-reformen kommer att minska avhoppen från gymnasieskolan.
Viktigast för att fler ska slutföra sin utbildning är att alla elever har rätt till högkvalitativ undervisning med skickliga lärare och välutbyggd rätt till särskilt stöd. Gymnasieskolan får heller aldrig innebära stängda dörrar.
Metta Fjelkner
ordförande Lärarnas Riksförbund