Det är fler än eleverna som fuskar i skolan.
Många lärare tänjer på gränsen för det tillåtna vid de nationella proven.
SVT:s Uppdrag granskning beskriver hur resultaten på de nationella proven dopas. Elever fotograferar av frågor och sprider dem i sociala medier. Vid andra tillfällen förs muntlig information vidare till kompisar som gör proven vid senare tillfällen.
Uppfinningsrikedomen är stor.
Risken att åka fast är liten.
Att några elever på varje skola myglar i samband med prov är allvarligt. Samtidigt är det inte särskilt förvånande. Slutbetygen från nian avgör kommande gymnasieval. Ungdomligt oförstånd och möjligheten till fusk gör såklart genvägen frestande.
Mer uppseendeväckande är att en hel del lärare verkar vara delaktiga i självbedrägeriet. Dels förekommer det att läraren informerar om provets innehåll i förväg. Dels tillåts elever sitta kvar längre än utsatt tid.
Incitamenten för betygsinflation har ökat som en konsekvens av det fria skolvalet. Karriärvägen med förstelärare medför också att det ligger i den enskilde pedagogens intresse att visa goda resultat.
Reformerna är i grunden bra. Men båda förutsätter att risken för godtycklighet och påtryckningar minimeras.
Så är inte fallet, enligt Uppdrag granskning. Det fuskas systematiskt på en av tio grundskolor, vilket gör det till mer än ett marginalfenomen.
Det är hög tid för riksdagen och Skolinspektionen att vakna ur dvalan. Sverige är det enda OECD-landet utan ett externt kontrollsystem av betygen. Centrala rättningar av de nationella proven skulle minska risken för såväl fusk som glädjebetyg.
Men för att komma till rätta med fusket krävs också mer ordning i klassrummen, vid samtliga prov bör exempelvis mobilförbud vara normen.
Till syvende och sist kokar lurendrejeriet vid de nationella proven ner till vilken roll vuxna ska ha i skolan.
Ämneslärarens jobb är att undervisa, inte agera snuttefilt åt skoltrötta tonåringar.
Lars Kriss