Nu i sommar har ett par debattartiklar om surrogatmödraskap publicerats i Norran.
Författarna till dessa artiklar vill tillåta så kallat altruistiskt surrogatmödraskap i Sverige. Altruistiskt surrogatmödraskap innebär att den kvinna som är gravid och bär barnet i nio månader – surrogatmodern – inte ska få någon ersättning för detta, till skillnad från kommersiellt surrogatmödraskap.
Vänsterpartiet är emot surrogatmödraskap, såväl altruistiskt som kommersiellt, eftersom själva idéen med surrogatmödraskap utgår från en syn på kvinnans kropp som en vara, eller behållare. En ”ugn” där ett barn ska ”bakas” i nio månader för att sedan lämnas till det par som beställt barnet.
Andra debattörer har jämfört surrogatmödraskap med tjänster som till exempel gräsklippning. Skillnaden här är dock att det inte är en gräsklippare eller annan maskin som kvinnan ”lånar ut”, utan sin kropp.
Ofrivillig barnlöshet kan vara en stor sorg för de drabbade, men det är inte en anledning att tillåta ett system där kvinnors kroppar ses som en vara.
Både företrädarna från RFSL och Öppna moderater menar att man inskränker kvinnors självbestämmanderätt genom att förbjuda surrogatmödraskap.
Men altruistiskt surrogatmödraskap är inte så lätt som det kan låta. Dels finns det exempel från USA där kvinnor, som gått med på ett altruistiskt surrogatmödraskap, i vårdnadstvister berättat om påtryckningar och manipulation. Dessutom är det inte svårt att tänka sig att de blivande föräldrarna/beställarna har åsikter eller krav på till exempel mammans kosthållning, motionsvanor och andra livsstilsval.
En förespråkare för surrogatmödraskap skulle då kanske säga att man kan lagstifta bort sådana krav vid altruistiskt surrogatmödraskap. Här finns det dock återigen exempel från länder där altruistiskt surrogatmödraskap är tillåtet på hur man genom att till exempel bjuda på dyra resor kringgått regler kring ersättning.
Alltså finns det fog för att befara att kvinnans möjlighet att bestämma över sin kropp begränsas under graviditeten samt att det sannolikt är svårt att kontrollera med hjälp av lagstiftning.
Ett annat argument som används är att desperata barnlösa par annars tvingas till kommersiellt surrogatmödraskap. Erfarenheter från andra länder visar dock att det kommersiella surrogatmödraskapet inte minskar utan ökar när man legaliserar det altruistiska alternativet.
Ofrivillig barnlöshet kan vara en stor sorg för de drabbade, men det är inte en anledning att tillåta ett system där kvinnors kroppar ses som en vara.
Graviditet och förlossning medför stora risker för fysiska och psykiska komplikationer. Såväl EU-parlamentet och den statliga utredningen ”Olika vägar till föräldraskap” slår fast att surrogatmödraskap inte bör tillåtas och Barnombudsmannen menar att det är svårt att tillgodose barnens rättigheter.
Vänsterpartiet delar dessa åsikter och står fast vid ett nej till surrogatmödraskap.
Weidan Gong (V), ersättare i kommunfullmäktige i Skellefteå