Köttskandalerna avlöser varandra: rumänska hästar i köttbullarna, ehec-smitta i hamburgare, smygfilmat djurplågeri och nya skräckrapporter om enorma utsläpp av växthusgaser och övergödning av Östersjön. Kött är inte längre en fråga för den enskilda individen. Nu krävs ekonomiska styrmedel enligt den grundläggande principen att förorenaren betalar, alltså i slutändan köttkonsumenten. Är regelverket för en framtida svensk köttskatt lika för inhemskt och importerat kött bryts inga frihandelsavtal.
Så här botas köttskandalerna med hjälp av köttskatter: - Angående rumänska hästar. Ge köttproducenterna bevisbördan beträffande köttets ursprung genom krav på kameraövervakning av uppfödningsanläggningar och slakterier. Annars straffskatt. Kan offentliga platser i svenska städer kameraövervakas så kan djuranläggningarna också filmas.
- Angående spridning av farliga bakterier. Hälften av all antibiotika i världen används av köttindustrin, vilket skapar enorma problem med resistenta bakterier. Ursprungsmärkningen som är på väg bör därför kompletteras med information om antibiotikaanvändningen på den specifika produktionsanläggningen, så att antibiotikaanvändningen också kan beskattas. Det ska löna sig att inte sprida sjukdomar.
- Angående djurplågeriet. Det behövs ett system med djurskyddspoäng på olika former av uppfödning och transport gällande alla djurslag inom köttindustrin. Straffskatter läggs sedan på de sämsta alternativen. Det är enkelt att börja med en straffavgift på exempelvis tio kronor per kilo burägg med rabatt för varje centimeter som burstorleken överstiger EU:s minimiregler.
- Angående växthusgaser och övergödning. Koldioxidskatten på energi bör breddas till att också gälla maten. Detta eftersom matsektorn orsakar mer växthusgaser än transportsektorn i ett globalt perspektiv. Det bör även införas skatt på fosfor och kväve, som i huvudsak kommer från djurindustrins foderodlingar, för att rädda sjöar och hav från övergödning, bottendöd och aggressiv algblomning. Nationalekonomen Sarah Säll har nyligen visat i arbetsdokumentet ”Green consumption taxes on meat in Sweden” hur ett köttskattsystem kan se ut avseende växthusgaser och näringsläckage från nötkött, fläsk och fågel.
Konsekvenserna av köttskatter på negativa externaliteter innebär dels att köttkonsumtionen totalt minskar då priset ökar och dels att den uppfödning som är bäst för hälsan, miljön och djuren gynnas. Konsumentens valfrihet kan endast fullt förverkligas på en matmarknad där förorenaren också tvingas att betala det fulla priset utan att kunna lämpa över kostnaden på någon annan.
Jonas Norberg
djuretik.nu