Det ligger mycket visdom i det gamla indianordspråket ”Vi ärver inte jorden av våra fäder, vi lånar den av våra barn”.
Självklart har vi ett ansvar att hålla klimatförändringarna till väl under två grader, med sikte på 1,5, enligt våra internationella klimatavtal.
Frågan är annars inte om det blir en klimatkatastrof, utan hur stor den blir, hur snabbt den kommer och var den kommer att slå hårdast.
Klimatbarometern 2017, som gjorts av Sifo på uppdrag av WWF, visar att ”klimatförändringarna” ligger i topp som den samhällsfråga som de unga (16–25 år) oroar sig mest för. Befolkningen i sin helhet oroar sig mest för militära konflikter och krig samt terrorism. Klimatförändringarna kommer på tredje plats.
94 procent av de unga uppger att de tycker att det är viktigt att leva klimatsmart. Sex av tio av de unga tänker på klimatförändringen minst en gång i veckan och lika många oroar sig för klimatets påverkan på deras framtid.
De unga är också de som tar mest personligt ansvar för att stoppa klimatförändringarna. Av de yngre kvinnorna (16–20 år) är det 40 procent som tycker att det är ”jag själv/privatpersoner” som har det största ansvaret – att jämföra med 23 procent när det kommer till hela befolkningen.
Det är kanske inte så konstigt. Det ju de unga som får ta de största smällarna av effekterna av klimatförändringarna om de inte stoppas i tid.
Flera trender pekar åt fel håll i klimatfrågan; köttkonsumtionen och flyget ökar i Sverige, samtidigt som nya politiska vindar blåser över världen. Därför känns det hoppfullt att de unga är på så rätt spår när det kommer till att vilja agera klimatsmart.
Vi som individer har stor makt att påverka vad vi äter – och vad vi slänger. Maten vi äter står för en fjärdedel av människans klimatpåverkan.
43 procent av de unga (16–25 år) uppger att de har dragit ner på köttätandet under det senaste året för att minska sin klimatpåverkan. Var femte kvinna mellan 16 och 20 år (21 procent) äter inte kött. I gruppen män 50+ är motsvarande siffra tre procent.
Positiva tecken är ett växande intresse för den klimatsmarta delningsekonomin. 33 procent av de unga tror att de inom fem år i större utsträckning kommer att hyra eller låna till exempel kläder, bil eller sportutrustning i stället för att köpa.
25 procent av 16–25-åringarna har köpt digitala tjänster i stället för produkter under det senaste året för att minska sin klimatpåverkan.
Vidare säger nästan hälften av de unga i undersökningen att de under det senaste året gått mer till fots, över en tredjedel att de cyklat mer och 16 procent att de valt tåg framför flygresor – för att minska sin klimatpåverkan.
71 procent av de unga tycker att politikerna borde göra mer för att begränsa klimatförändringarna. Det är av yttersta vikt att världens beslutsfattare lyssnar på de unga, eftersom det är dagens beslut som avgör deras framtid.
Undersökningen visar att ungdomarna oroar sig för klimatförändringar och att de är beredda att ändra sina vanor för att minska sin påverkan på planeten. Men de kan inte lösa denna utmaning själva och det är inte de som har försatt oss i den situationen vi befinner oss i idag.
Nu uppmanar vi beslutsfattarna att agera kraftfullt i omställningen mot det fossilfria samhället. Koldioxidutsläppen måste plana ut före 2020 för att därefter halveras ungefär vart tionde år.
Det är avgörande för att vi ska ha en planet att lämna över till kommande generationer.
Håkan Wirtén