Sex av tio unga kan tänka sig en framtid i välfärdssektorn. Det visar en opinionsundersökning som Ungdomsbarometern gjort på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Allt fler söker till utbildningar som leder till välfärdsjobb. Förstahandsansökningarna inför vårens lärarutbildningar ökade med 27 procent jämfört med föregående år. 20 procent fler har sökt till socionom och 13 procent fler vill bli läkare. Det stora intresset för välfärdsjobben är mycket positivt. Det måste välfärdens arbetsgivare möta med attraktiva jobb med bra villkor.
Ungdomsbarometerns undersökning visar att unga tycker att välfärdsjobben är meningsfulla och roliga, har schyssta arbetsvillkor och goda framtidsutsikter. Men det finns orosmoln. Jobben förknippas inte alls i samma utsträckning med hög lön, goda karriärmöjligheter och bra arbetsmiljö. Det är oroväckande signaler som välfärdens arbetsgivare måste ta på största allvar.
Det pågår redan mycket arbete för att skapa bättre karriär- och utvecklingsmöjligheter, arbetsmiljö och lönebildning i välfärdsjobben. Men mer kan göras. Det är viktigt att lära av varandra. I tre färska rapporter lyfter vi därför en rad viktiga insatser: - Inför fler och mindre karriärsteg. Skapa större möjligheter att pröva chefskap i mindre skala.
- Se medarbetarnas olika behov av utveckling. Karriär är inte bara att klättra uppåt, det kan också vara att bredda eller specialisera sig.
- Utnyttja fördelarna med att vara stora arbetsgivare med många specialistområden, låt medarbetare pröva olika roller och arbetsplatser.
- Öka lönespridningen. Då kommer också möjligheterna till en lönekarriär att öka.
- Ha en tydlig lönepolitisk strategi som utgår ifrån högsta ledningen och låt politiska prioriteringar få genomslag i lönesättningen.
- Låt ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv genomsyra arbetet. Ge medarbetarna mer inflytande i arbetsmiljöarbetet.
- Kommunicera mera och skapa möjligheter att diskutera jobben så att allas röst blir hörd.
I rapporterna lyfter vi arbetsgivare som jobbar nytänkande och progressivt med att utveckla lönebildning, arbetsmiljö och karriärmöjligheter. Två sådana exempel är Norsjö och Skellefteå kommuner där politiska prioriteringar fått tydligare genomslag i lönesättningen. Lönerna har kopplats mer till budgetprocessen för att skapa ökat löneutrymme.
I Skellefteå har kommunen beslutat om särskilda löneökningar för vissa grupper. Ett av syftena är att göra jobben mer attraktiva och bättre kunna konkurrera om arbetskraften. Ett annat exempel är Västerbottens läns landsting som genomför flera utbildningssatsningar i samarbete med Umeå universitet. Sjuksköterskor som arbetar i glesbygd erbjuds en mastersutbildning, som ska möjliggöra för dem att till exempel ta över en del av de uppgifter som läkare gör i dag. En motsvarande utbildning finns även för sjuksköterskor inom psykiatrin. Samtidigt högskoleutbildas vårdaministratörer som ska kunna avlasta läkare och sjuksköterskor i det administrativa arbetet. En karriärsatsning som samtidigt kan ge positiva effekter på arbetsmiljön.
Ska vi locka unga till välfärdsjobben framöver måste vi bli bättre på att informera om faktiska förhållanden för att förändra en bild som ibland är missvisade. Samtidigt måste vi hela tiden utvecklas och förbättras som arbetsgivare. Det är bra att unga tycker jobben är meningsfulla, viktiga och roliga. Men vi vill att jobben också ska uppfattas som riktiga karriärsjobb. Där är vi inte riktigt än.
Håkan Sörmanvd Sveriges Kommuner och Landsting