Varför upplever svenskar en högre säkerhetspolitisk utsatthet än norrmän, danskar och finländare?
Det frågar sig Dagens Industris politiske redaktör PM Nilsson i en ledare (15/1 2018).
Trots att vi är omringade av Nato-länder är vi oroliga för landets försvarsförmåga.
Enligt en undersökning SVT gjorde 2013 är bara en av fyra svenskar trygga med det svenska försvaret. Övningar och Nato-anpassning i all ära – folk har ingen aning om vad som egentligen skulle hända om Sverige blir angripet. Detta kan vara en källa till oron, enligt PM Nilsson.
Säkerhetsluckorna är reella. Det är fullt rationellt att svenskar känner en otrygghet.
Men osäkerhet i sig utgör en riskfaktor. Om man inte har någon aning om vad man ska göra, eller vad som kommer att hända vid ett angrepp, är man också mer mottaglig för desinformation. Det är därför utmärkt att regeringen tänker inrätta en ny myndighet för psykologiskt försvar.
På 1950-talet inrättades Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, sedermera Styrelsen för psykologiskt försvar, SPF.
Uppgiften var att motverka fiendens psykologiska krigsföring genom kontakt med tidningar och radio, samt att under fredstid sprida information till allmänheten. SPF avvecklades 2009 och ersattes med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som har ett betydligt bredare uppdrag.
I 1983 års upplaga av ”Om kriget kommer”, en broschyr som delades ut till hushållen, kunde man läsa om vikten av kritiskt tänkande: se upp för förfalskade exemplar av svenska tidningar, tänk på att välkända radioröster kan imiteras, var uppmärksam mot rykten.
”Varje meddelande om att mobiliseringen och motståndet skall avbrytas är falskt”, stod det i röd fetstil.
I broschyren finns också information om exakt vad man ska göra när en larmsignal ljuder, hur man skyddar sig mot biologiska vapen, vad man ska packa om man måste lämna sitt hem och så vidare.
Att andra stater försöker påverka informationsflöden, under freds- såväl som under krigstid, är inget nytt. Skillnaden i dag är att den digitala tekniken gör att information kan färdas snabbare och att källorna kan vara mer svårbedömda.
”Ett psykologiskt försvar handlar om att säkerställa befolkningens försvarsvilja i fred och motståndsvilja i krig”, sa statsminister Stefan Löfven (S) till SVT under Folk och försvarskonferensen i helgen. Det är helt korrekt. Återstår då bara att omsätta denna vilja i praktiken genom att även öka försvarsanslagen ordentligt.
Karin Pihl
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån
Trots att vi är omringade av Nato-länder är vi oroliga för landets försvarsförmåga.
