Om vi vill skydda den liberala demokratin måste vi ha starka lagar.
Så motiverar Frankrikes president Emmanuel Macron sina ambitioner att förbjuda så kallade falska nyheter under valkampanjer.
Domare ska kunna blockera webbsidor som sprider osanningar, och även strypa tillgängligheten till sådana sajter.
Att Macron engagerar sig för att stoppa falska nyheter har delvis en personlig anledning. Under den franska presidentvalkampanjen 2017 blev Emmanuel Macron själv utsatt för ryktesspridning.
Presidentens förslag om ett förbud mot falska nyheter är inte en isolerad idé. Den förra franska regeringen införde ett förbud mot webbsidor som propagerar mot abort. Anledningen var att skydda kvinnor som överväger abort från psykiska påfrestningar.
Intentionen må ha varit vara god, men resultatet är att yttrandefriheten inskränks.
Abortmotstånd måste vara en tolererad åsikt i en liberal demokrati.
Även Tyskland har infört lagar som förbjuder falska nyheter. Att förneka Förintelsen är redan otillåtet i landet, vilket är förståeligt sett till den tyska historien. Men den nya lagen innebär att sociala plattformar som Facebook riskerar 50 miljoner euro i böter om de inte raderar falska nyheter eller information som innebär hets mot folkgrupp.
Även i Sverige finns liknande tankegångar. Den statliga myndigheten Vinnova samarbetar med en rad ledande medieföretag för att motverka att ”ogrundade påståenden” sprids under valåret.
Att medborgarna får ta del av korrekta och neutrala nyheter är givetvis avgörande för möjligheten att fatta självständiga val. Det finns dock ett uppenbart problem med dessa typer av idéer, och det är att de på allvar hotar yttrandefriheten.
Hur gott syftet än är, inskränkningar i rätten att yttra sig måste vara mycket väl motiverade.
Dessutom finns det svåra gränsdragningsproblem. Är satir falska nyheter? Riskerar komiker som driver med politiker att anklagas för att sprida falska påståenden?
Själva poängen med satir är ju att överdriva sanningen.
Att bekämpa ryktesspridning är lovvärt, men inte med vilka medel som helst.
Karin Pihl
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån
Hur gott syftet än är, inskränkningar i rätten att yttra sig måste vara mycket väl motiverade.
