”Jag tänker lite på hur ni jobbar. Just nu känns det inte som om Transportstyrelsen är något som folk vill läsa om. Känner ni verkligen att era läsare har det intresset och behovet?”.
Det svaret ger EU-minister Ann Lindes (S) pressekreterare Darina Agha när Dagens Nyheter vill ställa frågor om hur EU-ministern hanterat informationen kring it-skandalen på Transportstyrelsen (5/10 2017).
DN-journalisten Kristoffer Örstadius intervju är häpnadsväckande läsning.
Hösten 2015 var Linde statssekreterare åt den nu sparkade inrikesministern Anders Ygeman. Hon fick då information av Säpo rörande Transportsstyrelsens planer på att upphandla informationssystemen från ett icke säkerhetsklassat utländskt företag.
Varför slog hon inte larm?
Den frågan får inget svar. I stället bjuds läsaren på en liten inblick i Socialdemokraternas PR-strategi: ”regeringen kör mycket fokus på budgetutspel och sådana grejer”.
Svaret är bisarrt på många plan. Att Ann Linde inte ansett sig ”haft tid” för en intervju – under en tidsperiod på två månader – med Sveriges största dagstidning är i sig absurt. Själva faktum att hon inte vill svara på frågor om hur hon hanterat skandalen är dessutom misstänksamt.
Signalen är att en minister försöker gömma sig från kritiska frågor. Det finns ingenting som är så misstänkt som någon som svarar ”inga kommentarer”.
Att försöka tysta ner en skandal genom att fokusera på annat låter som en plan som snickrats ihop bakom stängda dörrar på Sveavägen 68, i trygg förvisning om att inga journalister närvarar. Men att en politiker låter meddela att hon inte tänker stå för vad hon har gjort, eller inte gjort, inför väljarna, är inte precis förtroendegivande.
Den enda rimliga slutsatsen att dra är att Ann Linde uppenbarligen anser att det är bättre att låta pressekreteraren göra bort sig, genom att ge oseriösa svar, än att själv tvingas stå till svars för sitt agerande.
Karin Pihl