Personalbrist stänger vårdplatser, köerna till operation växer och kvinnor sätts på flygplan till Finland för att föda.
Kriser i den svenska sjukvården finns det gott om. Regeringen verkar dock nöjd.
I en debattartikel i Aftonbladet (24/5 2018) skriver socialminister Annika Strandhäll (S) att personalen i vården ökat med 100 000 personer sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde.
Men det är skillnad på personal och personal.
Sverige behöver fler specialistutbildade sjuksköterskor. Inom begreppet ”personal” ryms dock inte bara de som arbetar med patienter. Enligt en granskning som Vårdförbundets tidning Vårdfokus gjort har den administrativa personalen ökat med 36 procent mellan 2010 och 2017.
Samtidigt har antalet sjuksköterskor ökat med drygt två procent i ett läge där den svenska befolkningen växer rejält.
Att den administrativa personalen ökar kan till en början verka bra. Läkare och sjuksköterskor måste avlastas. Men det är inte den typen av tjänster det rör sig om. Faktum är att dessa tjänster, som hjälper läkare och sjuksköterskor, har minskat. Ökningen handlar i stället om chefer och handläggare som inte har direkt med vården att göra.
Vården blir inte bättre för att landsting och regioner anställer fler chefer som hittar på nya styrmetoder.
Till Vårdfokus säger Anders Ivarsson Westberg, som forskar inom organisationsteori, att det rör sig om en övertro på organisering och styrning.
Han tar som exempel en vårdcentral i Stockholm, där personalen efterfrågade fler sjuksköterskor, men där lösningen i stället blev att man anställde en ”controller” som såg till att vårdcentralen skulle få maximal ersättning.
Det går inte att komma runt behovet av kontroll, uppföljning och administration. Men vården blir inte bättre för att landsting och regioner anställer fler chefer som hittar på nya styrmetoder.
En av de största anledningarna till att man kontrollerar och följer upp verksamheten är att vården ska vara så kostnadseffektiv som möjligt. Att lägga stora summor på chefer och administrativ personal, vars syfte är att få ner utgifterna, blir nästan ironiskt.
Dessutom tenderar chefer att kosta mer än sjuksköterskor.
Den svenska vården kommer att bli dyrare i framtiden. Sveriges regioner och landsting måste redan nu börja planera för hur man ska kunna fortsätta hålla en hög standard samtidigt som kostnaderna hålls inom rimliga ramar.
Ett första steg är att se över hur administrationen kan effektiviseras. Och tillsätt för guds skull inte en ny administratör för att göra det.
Karin Pihl, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån