Samtidigt som klimattoppmötet i Paris lider mot sitt slut konsumerar vi som aldrig förr. För några år sedan skulle protesterna hagla, men något har hänt med miljödebatten.
SCB:s senaste miljöräkenskaper visar att de svenska utsläppen för andra kvartalet i år minskade samtidigt som BNP ökade. Anledningen är att tillväxten främst sker i branscher som ger små utsläpp av växthusgaser.
Den historiska kopplingen mellan tillväxt och klimatpåverkan är delvis satt ur spel.
Det är inte bara i ekonomistatistiken som skiftet syns, utan även i politiken. Grön ungdoms språkrör Lorentz Tovatt och Moderata ungdomsförbundets ordförande Rasmus Törnblom lovordade nyligen i en debattartikel den nya delningsekonomin till den grad att de föreslog en ny skatterabatt. (DN debatt 8/12)
Visserligen är delningsekonomin, med tjänster som Uber och AirBnb, på modet men att Grön ungdom och MUF skulle göra ett gemensamt utspel om näringspolitik var otänkbart för ett par år sedan.
Den nya tjänstesektorn, och tillväxten, handlar mer om att ta tillvara redan befintliga resurser än att skapa nya, vilket gör att den gamla tillväxtkritiken förlorat sin relevans. Det gynnar både miljön och ekonomin. Det är viktigare att sätta pengar i rörelse på ett miljömässigt vettigt sätt än att låta dem förbli på bankkontot.
Hade det gamla Miljöpartiet fått bestämma hade vi återgått till häst och vagn i stället för att utveckla elbilar. Innovationsambitioner och nytänkande gynnas av kommers.
Julklappar behöver varken vara hårda eller mjuka. Framförallt behöver de inte ha stor miljöpåverkan.
Tove Mellgren
Traditionell koppling mellan tillväxt ochklimatpåverkan ärdelvis satt ur spel.