Så här i deklarations- och skattehöjningstider är det nog en och annan som funderar över vad skattepengarna faktiskt går till.
Många är de föreningar och organisationer som får pengar från staten för att bedriva sin verksamhet. Vissa är skummare än andra.
I en serie artiklar har skribenten Sofie Löwenmark på nättidskriften Smedjan granskat Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
Syftet med myndigheten är att ”främja barn och ungas demokratiska fostran.”
MCUF har en mycket märklig definition på vad som kan sägas utgöra demokratiska värderingar. Alternativt har de ingen koll på vart de skickar sina bidrag.
Exempelvis har myndigheten beviljat bistånd till organisationer som uppenbarligen inte har någon verksamhet.
Man har också beviljat bidrag till religiösa föreningar som Sveriges förenade muslimer och Troende unga framtida förebilder – trots att de bjudit in föreläsare som sprider hatiska budskap om homosexuella, judar och shiamuslimer, och som försvarar terrorattentat.
Även organisationer med högerextrema, rasistiska åsikter har fått godkänt på sina bidragsansökningar.
Hur kan detta vara möjligt?
En förklaring är att tjänstemännen på myndigheten inte har kompetens eller tid nog att granska alla organisationer som ansöker om ekonomiskt stöd.
Men det kan också vara så att hela den svenska bidragsstrukturen inte förmår hantera organisationer som officiellt sett säger sig förespråka rimliga, demokratiska värderingar, men vars företrädare i praktiken figurerar i helt andra sammanhang.
ABF-tanter som stickar mössor i välgörande ändamål kanske inte behöver kontrolleras särskilt hårt, men när det kommer till föreningar med kopplingar till högerextrema rörelser utomlands, eller extremistiska jihadföreläsare, krävs en helt annan typ av granskning innan bidrag beviljas.
Om modellen med offentliga bidrag till organisationer i civilsamhället ska ha någon som helst legitimitet är det otänkbart att MUCF strör pengar över extremistiska organisationer. Praxis bör ändras så att värderingskraven även innefattar organisationens verksamhet, inte bara stadgar och officiella dokument.
Våldsbejakande jihadism, högerextremism och andra icke-demokratiska ideologier är redan ett samhällsproblem som de är.
Att de i många fall kan finansiera sin verksamhet med skattemedel är skamligt.
Karin Pihl
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån
Praxis bör ändras så att värderingskraven även innefattar organisationens verksamhet, inte bara stadgar och officiella dokument.
