Alla bör vi välja det kött vi äter med omsorg. Det är angeläget att det kött som produceras i dag och i framtiden ger minsta möjliga klimatavtryck. Men det är skillnad på kött och kött. Den svenska köttproduktionen är en av de mest klimatsmarta i världen. Åtgärder som försämrar villkoren för svenskt köttproduktion är med andra ord en stor björntjänst för klimatet.
Den 40-procentiga ökning av köttkonsumtionen som skett sedan 1990 har uteslutande bestått av importerat kött, vilket många gånger inte är det mest klimatsmarta. Vid en jämförelse bidrar det brasilianska köttet med 30–40 procent mer utsläpp av växthusgaser jämfört med svenskt kött. Samtidigt vet vi att en majoritet av Sveriges konsumenter vill välja svenskt kött.
De betande djuren är en del av ett hållbart jordbruk. De omvandlar näringen i gräs till kött och mjölk så att den blir tillgänglig för oss människor. Sverige har god tillgång till vatten och bra villkor för gräsproduktion. Båda dessa är förutsättningar för att bedriva en långsiktigt hållbar djuruppfödning. De svenska bönderna borde alltså leverera en större andel, inte mindre, av köttet till jordens befolkning.
I Sverige har vi dessutom bland världens lägsta konsumtion av antibiotika, våra djur är friskare och vi har en stenhård salmonellakontroll. Tack vare det öppna betade landskapet kan många arter av växter, fåglar och insekter leva.
En tredjedel av alla unga kvinnor i Sverige lider av järnbrist som påverkar deras kroppar och till och med deras hjärnor. De borde i stället äta mer kött eftersom det är det mest effektiva sättet att få upp kroppens blodvärden på.
Det är intressant att strålkastarljuset gång på gång riktas mot köttet. Maten står för drygt två ton av hushållens utsläpp av växthusgaser. Andelen som kommer från godis och läsk är 0,5 ton. Men det finns uppenbarligen ett större intresse av att vi ska minska det värdefulla livsmedlet kött än godispåsen och läsken.
Trubbiga verktyg som köttskatt riskerar att slå undan den mest miljösmarta produktionen, eftersom det mest miljösmarta köttet då blir ännu dyrare och valet i stället faller på det billigare importerade köttet. En köttskatt riskerar att Sverige i än större utsträckning exporterar miljöpåverkan till andra länder, och man riskerar att missa målet.
En bättre åtgärd är då att minska utsläppen med 15 procent genom att inte slänga mat som går att äta. Samt att välja att köpa svenskt kött.
Maria Forshufvud
vd Svenskt Kött