Trots riktlinjer och patientregister pekar utvecklingen åt fel håll för vår allra vanligaste folksjukdom – diabetes typ 2. Endast 15 procent av patienterna är normalviktiga, allt färre ägnar sig åt fysisk aktivitet. Detta påverkar förstås sjukdomsutvecklingen, vilket är extra allvarligt eftersom diabetes är en sjukdom som kräver livslång behandling.
Vi slog larm om detta för en tid sedan. Och vi fortsätter att debattera, för läget är allvarligt. Det uppskattas att tio procent av vårdkostnaderna går till diabetesbehandling. Det finns cirka 400 000 personer med diabetes, 2020 sannolikt omkring 700 000. Med det följer ökade vårdkostnader liksom produktionsbortfall.
Den senaste utvärderingen av nationella diabetesregistret, som registrerar olika värden för 350 000 diabetespatienter, visar att många är för dåligt behandlade och skulle kunna må mycket bättre. Men i stället leder dåliga behandlingsresultat till följdsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke, skador på njurar, ögon, fötter. I vissa fall krävs avancerad behandling i form av exempelvis dialys. Dåligt behandlade patienter riskerar också en för tidig död.
Men allt är inte nattsvart. På vissa håll i landet uppnår en stor andel personer med diabetes bra värden. Det finns vårdcentraler och sjukhus som arbetar aktivt med att införa nationella riktlinjer. Patienter erbjuds individualiserad vård, gruppbaserad patientutbildning och täta besök om värdena försämras. Alla patienter med diabetes borde givetvis ha tillgång till denna högkvalitativa vård oavsett var de bor, vilken etnicitet eller vilken socioekonomisk grupp de tillhör. Så är det inte i dag. Många gånger saknas resurser. Det är ett lotteri vilken vård och stöttning en diabetespatient får. Detta kan inte vara en nyhet för socialminister Göran Hägglund (KD).
Här är tre grundläggande faktorer av betydelse för en framgångsrik och en jämlik diabetesvård. Är du beredd att agera, Hägglund? - Se patienten som en medaktör. Inom diabetesvård är det centrala att inneha bra kunskap och insikt om sjukdomen och att integrera diabetes i det vardagliga livet. Vården kan mycket om diabetes och patienten kan mycket om sitt liv.
- Återbesökstider måste kunna hållas.
- Diabetessjuksköterskor, läkare och dietister ska inte ha fler patienter än vad som är rimligt för att kunna göra ett bra och effektivt jobb. Det övergripande ansvaret för detta har socialministern.
Mona Landin-Olssonordförande för diabetesläkarna (SFD)
Britt-Marie Carlssonordförande för diabetessjuksköterskorna (SFSD)
Fredrik Löndahlordförande Diabetesförbundet