Höjd kommunalskatt är inte rätt väg att gå

Debatt. Att höja kommunalskatten är fel väg att gå. Den kostar lika mycket för en undersköterska som för en direktör. I stället för att tvinga kommunerna att höja skatten ska staten skjuta till pengarna så att den gemensamma välfärden håller hög kvalitet – för alla.

Not Found2017-06-08 17:16
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sveriges ekonomi är god, det föds fler barn och vi lever allt längre.

Samtidigt har många av landets kommuner svårt att finansiera välfärden. Enligt Konjunkturinstitutet kommer kommunerna att behöva höja skatterna kraftigt för att möta de behov som finns i skola, vård och omsorg de kommande åren.

Men att höja kommunalskatten är fel väg att gå. Den kostar lika mycket för en undersköterska som för en direktör. Dessutom garanterar inte en hög kommunalskatt en jämlik välfärd. Det är nämligen de kommuner som har de största utmaningarna som i dag behöver höja skatten mest.

I stället för att tvinga kommunerna att höja skatten ska staten skjuta till pengarna så att den gemensamma välfärden håller hög kvalitet – för alla.

Under de kommande fyra åren vill vi att regeringen satsar 70 miljarder kronor i välfärden. Det skulle ge utrymme för 130 000 välfärdstjänster. För Västerbottens län skulle det kunna innebära 3 461 tjänster inom vård, skola och omsorg.

Var fjärde plats på våra äldreboenden har försvunnit sedan 2000. Det är ofta kvinnor som får betala priset för detta. Ungefär 140 000 personer i Sverige, de flesta av dem kvinnor, har gått ner i arbetstid eller slutat jobba för att ta hand om en anhörig.

Det avspeglar sig i sämre inkomst och sämre pension men också i färre arbetade timmar och mindre skatteintäkter.

I takt med nedskärningarna har personalens arbetssituation försämrats. När den anställde inom hemtjänsten tidigare gick till färre än nio äldre på en arbetsdag måste de nu hinna med tolv. Vi behöver fler undersköterskor, vårdbiträden, vårdare och skötare inom äldreomsorgen.

Även inom skolan är behoven stora. I dag är det många som lämnar grund- och gymnasieskolan med alltför dåliga kunskaper. Vi vet också att det är arbetarklassens barn som halkar efter mest.

Skolan klarar inte längre av att ge en likvärdig utbildning till alla. Det behövs fler vuxna i skolan och alla elever måste få det stöd de behöver och har rätt till.

Välfärden är viktig för alla de som behöver den. Men den är också viktig för att Sverige ska kunna fortsätta att vara ett rikt land.

Det är förskolan som gör det möjligt för mammor och pappor att gå till jobbet när barnen är små. Det är äldreomsorgen som gör att de kan fortsätta att arbeta också när deras egna föräldrar blivit gamla. Det är skolan som ger barnet möjlighet att så småningom välja ett yrke, få ett jobb, få en lön och kunna bidra till framtidens välfärd.

Men välfärden är också avgörande för att vi ska kunna vara ett jämlikt land. Det ska aldrig vara tjockleken på den egna plånboken som avgör vilken vård eller utbildning du får. När du behöver sjukvård eller omsorg ska den finns där, för alla och i hela landet.

Nu går svensk ekonomi som tåget.

Då är det dags för skördetid för vanligt folk.

Karl-Petter Thorwaldsson

ordförande för LO

Krister Johansson

ordförande för LO-distriktet i Norra Sverige

Under de kommande fyra åren vill vi att regeringen satsar 70 miljarder kronor i välfärden.