Nu har det börjat röra på sig i frågan om höjda gränsvärden för revisionsplikt.
Regeringen beslutade nyligen att se över möjligheterna att genomföra ytterligare en höjning av gränsen, vilket många stora organisationer inom svenskt näringsliv länge efterfrågat. De flesta andra EU-länder har väsentligt högre gränsvärden vilket gör att de svenska reglerna missgynnar svenska företag och blir till ett etableringshinder för andra länders bolag som vill vara verksamma i Sverige.
Men vad skulle en höjning av revisionsplikten innebära och hur motverkar vi ekonomisk brottslighet utan revisionsplikt, frågar sig en del. Som ledande aktör inom redovisning har branschorganisationen Srf konsulternas förbund mycket god insyn i frågan.
Gränsvärdena som sattes när Sverige 2010 införde slopad revisionsplikt för mindre företag var för låga redan från början, menar Mikael Carlsson, branschansvarig för redovisning hos Srf konsulterna.
Det fanns inte några konkreta indikationer på att Sverige skulle ha sämre förutsättningar att tillämpa samma gränsvärden som andra länder i Europa. Men Sverige valde ändå lägre gränsvärden efter starka påtryckningar från såväl revisorer som Skatteverket.
Srf konsulterna anser att gränsvärdena för revisionsplikt bör följa EU-direktiven som omfattar alla företag som inte överstiger mer än ett av gränsvärdena 80 miljoner kronor i omsättning, 40 miljoner i balansomslutning och 50 anställda.
Utvecklingen i övriga EU-länder visar att gränsvärdena redan är, eller successivt utvecklas mot de nivåer som kan undantas från revisionsplikt enligt EU-direktiven. En ökning av gränsvärdena för revisionsplikt skulle dessutom jämställa de svenska företagens konkurrenskraft i förhållande till resten av Europa.
– Det befarade skattefelet har uteblivit enligt Skatteverkets utredare, säger Roland Sigbladh som är förbundsdirektör hos Srf konsulterna. Har man för avsikt att undanhålla skatt eller begå ekonomiska brott finns det ju andra företagsformer för att bedriva verksamhet som inte omfattas av revisionsplikt.
Hela 96 procent av Sveriges företag är småföretag med färre än tio anställda där ägare och ledning är samma person. Där finns inte något behov av en oberoende kontrollfunktion som revision.
En stor andel av Sveriges små och medelstora företag anlitar experthjälp för att löpande hålla hög kvalitet i redovisningen. Detta i kombination med Skatteverkets kontrollfunktioner innebär ett effektivt system som säkerställer redovisningen samt att lagar och regler följs.
Srf konsulternas auktoriserade redovisningskonsulter arbetar som ekonomi- och löneexperter åt 330 000 företag. Dessa företag har valt att lägga pengar på löpande kvalitet i redovisningen. Att det blir rätt från början är den viktigaste faktorn för att få en korrekt redovisning.
Då behövs ingen kontroll i efterhand utan företagens resurser kan användas på ett bättre sätt för att stimulera investeringar och tillväxt.
För en betydande andel av våra 30 000 medlemmar skulle det bli en lättnad att få konkurrera på samma villkor som våra grannländers företag. Att få bestämma om man vill och behöver revisor ingår i företagandet.
Riksdagsbeslutet i januari 2017 innebar att ägare till ett aktiebolag bestämmer vilka styrelseledamöter man ska företrädas av. Det bör självfallet gälla även när det gäller behov av revisor i mindre bolag. Riksdagen har alltså fattat ett riktigt beslut, men det återstår att se om regeringen kan följa det skyndsamt.
Roland Sigbladh