Vi är fyra familjer som i SVT-serien ”Zero impact” möter Özz Nûjen och antar utmaningen att nå FN:s mål på två ton växthusgasutsläpp per person och år.
Vi fick verkligen kämpa hårt med att minska utsläppen från animalier, flygresor och annan energiförbrukning. Men ska vi lyckas i längden krävs att regeringen hjälper oss genom att införa en generell och rättvis koldioxidskatt på en betydligt högre nivå än dagens.
Under 30 dagar sänkte vi våra växthusgasutsläpp till en hållbar nivå genom att bland annat äta veganskt, åka kommunalt och undvika flygresor och onödig konsumtion.
Det var fantastiskt inspirerande och lärorikt. Men det är fel när regering och riksdag ensidigt vältrar över klimatansvaret på konsumenterna. Vi behöver ekonomiska styrmedel som belönar våra klimatsmarta val.
Ett generellt pris på koldioxid är det bästa sättet för regeringen att kostnadseffektivt minska växthusgasutsläppen i Sverige.
Vi har sedan 20 år en koldioxidskatt på drygt en krona per kilo växthusgaser på bensin, diesel och många andra utsläppskällor, men ännu inte på flygresor, mjölkprodukter och nötkött trots deras enorma klimatpåverkan.
Det är inte rimligt. Koldioxidskatten måste höjas rejält och den borde så rättvis som möjligt gälla alla utsläppskällor.
Enligt Naturvårdsverkets rapport ”Hållbara konsumtionsmönster” ökar klimatpåverkan från både mat- och flygområdet och motsvarar i dag tillsammans nästan tre ton växthusgaser per person och år. Myndigheten förslår därför att en koldioxidskatt införs på flygresor och animalier.
I dag är utsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton växthusgaser per år, och 75 procent av de utsläppen kommer från kött- och mejerikonsumtion, enligt Naturvårdsverket.
Om Sverige ska kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen per person från maten till globalt hållbara 0,3 ton 2050 krävs att mejeriprodukter och nötkött också koldioxidbeskattas.
Vi konsumenter måste få politiskt stöd för hållbar konsumtion. Det är dags för regeringen att höja koldioxidskatten och innefatta även animalier och flygresor i den.
Låginkomsttagare använder en större andel av sina inkomster på matinköp och till kollektiva resor. Därför är det fördelningspolitiskt rimligt att använda en del av pengarna från den utvidgade koldioxidskatten till att sänka momsen på vegetabilier och till satsningar på kollektivtrafik.
Lana Kurda