Den senaste tiden har vi sett flera tecken på den rådande religiösa fördomsfullheten.
Ett är förslaget att förbjuda religiösa friskolor, ett annat att som somliga vill förbjuda muslimska böneutrop. Ett tredje är att inte kunna skilja på berättigad kritik av staten Israel från judendomen, någonting som leder till ren antisemitism. Senast i raden med denna tragiska sammanblandning är Labour i Storbritannien.
Alla stora religioner har missbrukats. Det spelar ingen roll om det är en IS-krigare eller en pastor i ”Knutbysekten” som använt religionen för att manipulera människor så är en förkrossande majoritet av både kristna och muslimer motståndare till denna typ av missbruk.
Vi som är troende, oavsett religion, blir både kränkta och arga när det vi håller heligt missbrukas.
Att ta en liten minoritets missbruk av en religion som ursäkt för att ytterligare osynliggöra religionen i vårt samhälle tror jag är farligt. Om en grupp känner sig osynliggjord sluter den sig ännu mer och det blir lättare för extremismen att växa sig stark.
För många av våra invandrare är religionen central för den egna identiteten.
Vi som är troende, oavsett religion, blir både kränkta och arga när det vi håller heligt missbrukas.
Samma sak gäller för övrigt även för svenskar som åker utomlands. De gånger jag besökt någon av våra utlandskyrkor har det ofta varit mycket välbesökta gudstjänster. Även om man inte går i kyrkan i Sverige så kan det vara viktigt för den egna identiteten att göra det när man är utomlands.
När det gäller religiösa friskolor såg jag en skämtteckning av Kent Wisti i Dagens Nyheter som formulerade det hela väl: ”De enda religiösa friskolor vi bör ha är de som dyrkar pengar”.
Personligen tror jag att mammon är skadligare för skolan än Gud. I många andra länder har religiösa skolor hög status på grund av att det är ordning och reda och för att lärarna håller hög standard.
I Dagens Nyheters lördagsbilaga (24/3 2018) skriver Katrine Marcal från London om hur ambitiösa föräldrar försöker mygla in sina barn på religiösa skolor: ”Ateist, javisst. Men den katolska skolan runt hörnet är ju så bra.”
Men det som bekymrar mig mest är att även Kristdemokraterna börjat sjunga med i den antireligiösa kören med uppmaningen att stoppa muslimska böneutrop.
De flesta politiska partier säger att de vill ha ett öppet och demokratiskt samhälle. Men ett samhälle som vill osynliggöra religionerna är varken öppet eller demokratiskt.
Om Kristdemokraterna inte längre vill försvara religionens plats i samhället, vilket parti ska då göra det?
I dag är det muslimerna som misstänkliggörs, i morgon kan det vara vi kristna.
Hans Marklund, präst