En bröstcancerdiagnos var tidigare en ganska säker dödsdom. I dag överlever omkring 80 procent av de som insjuknar. En stark framgångsfaktor till den drastiska ökningen i överlevnad är samarbetet kring patienten och den patientnära forskningen.
Sverige har tillsammans med Finland den lägsta dödligheten i bröstcancer i världen. Nationella jämförelser visar också att bröstcancervården i den norra regionen håller hög nationell klass. Vi menar att samarbete mellan vårdgivare och patienter i kombination med omfattande patientnära forskning har lett till dessa goda resultat. Vi tror att många andra vårdområden skulle ha mycket att vinna på att efterlikna organisationsmodellen för bröstcancervården.
De första försöken att bota bröstcancer med kirurgi skedde i slutet av 1800-talet. Resultaten var urusla. En svensk jämförelse gjord mellan 1911 och 1913 visade inte någon skillnad i överlevnad mellan kvinnor som genomgått kirurgi och de som var obehandlade. En möjlig förklaring kan vara att kvinnorna fick diagnos och behandling i sena stadier, där fjärrspridning redan skett och bröstcancerdöd bara var en tidsfråga. I dag räknar vi med en överlevnad på 80 procent, Sverige och Finland har den lägsta dödligheten i bröstcancer i västvärlden.
Sedan 1960 har antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer och dess förstadier fördubblats. Samtidigt som det sker en årlig ökning av antalet nya fall med cirka 300 kvinnor minskar dödligheten med 30 fall per år.
Vad är det då som gör att överlevnaden ständigt ökar trots att allt fler kvinnor insjuknar? Egentligen handlar det om många små steg och ett ihärdigt arbete. Framgångsformeln skulle kunna skrivas som: tidig upptäckt + skräddarsydd kirurgi + förbättrade tilläggsbehandlingar. Där patientnära forskning och samarbetet runt och med patienten är fundamentet som hela formeln vilar på. Ju tidigare en cancertumör upptäcks desto större är chansen för att den ska kunna oskadliggöras. Studier visar att allmän mammografiscreening reducerar dödligheten i relativa tal med 15–20 procent.
Bröstcancer kan grovt indelas i fem typer som alla kräver olika behandlingar. Av det skälet ordnas multidisciplinära konferenser, MDK, både före och efter operation. Vid dessa konferenser deltar mammografiläkare, bröstsköterska, patolog, kirurg och onkolog för att diskutera vilken typ av kirurgi, och efter operation vilka tilläggsbehandlingar, som ska föreslås patienten.
Förutom kirurgi kan dödligheten minskas i stor utsträckning med olika tilläggsbehandlingar. Med modern strålning kan man i dag förhindra lokala återfall vilket ökar överlevnaden med några procent. Behandling med olika former av cytostatika, cellgifter, liksom hormonbehandling och behandling med antikroppar är andra viktiga delar i behandlingsarsenalen som också medfört ytterligare förbättringar i bröstcanceröverlevnaden.
2050 beräknas antalet personer med någon cancersjukdom ha dubblerats i jämförelse med i dag. Mot denna bakgrund har sex regionala cancercentrum bildats i landet. Deras uppgift är att förverkliga den nationella cancerstrategin. I den lyfts även andra delar än själva behandlingsresultaten som viktiga aspekter. Många kvinnor som får bröstcancer i dag överlever tack vare ett snabbt och individanpassat omhändertagande, tidig diagnos och ett gott psykosocialt omhändertagande. Samtliga patienter får också en plan för rehabilitering.
Även om mycket arbete fortfarande återstår vill vi lyfta fram bröstcancer som ett gott exempel för cancervården med en förhoppning om att behandlingar av andra tumörformer snart ska kunna visa samma goda resultat.
Stefan Emdinprofessor i kirurgi och överläkare, processledare bröstcancer, RCC Norr
Beatrice Melinprofessor i onkologi och överläkare