Förtroendegapet för vården extra stort just nu

Debatt. Att endast tillföra mer pengar är inte lösningen på de utmaningar vi ser, anser debattören.

Foto: Meek, Tore.

Foto: Meek, Tore.

Foto: Foto: Meek, Tore.

Not Found2016-08-10 05:58
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Diskussionerna kring sjukvården i Västerbotten handlar alltför ofta om hur de sista tio miljonerna ska fördelas – inte om hur de första tio används.

Vi kommer aldrig att kunna lösa sjukvårdens framtida utmaningar genom att omfördela några miljoner på sista raden. Det är inte en enskild vårdplats, eller någon miljon extra, som i slutändan kommer göra skillnad.

Politiker skapar ett förtroendegap gentemot väljarna när de inte beskriver verkligheten som den är. Gapet växer sig allt större mellan vad den politiska S-styrda majoriteten lovar att vården ska leverera och den verklighet som patienten och personalen möter.

När den kroniskt sjuka äldre hamnar mellan stolarna, när den cancersjuke får vänta alldeles för länge i en vårdkö, eller när vårdens personal inte längre känner att den kan göra ett tillräckligt bra jobb och funderar på att sluta blir gapet allt större. Den känslan växer sig extra stark under sommarmånaderna.

Sjukvården står inför stora utmaningar med en kostnadsutveckling som är ohållbar. Till detta kommer en kraftfull demografisk förändring. Befolkningen i Sverige åldras och allt fler kommer att leva länge med kroniska sjukdomar.

Det är dramatiska tal. Antalet personer äldre än 85 år kommer att öka med mer än 90 procent till 2035. Det betyder att allt färre ska försörja allt fler äldre.

Att utifrån det gå fram med förslag om att förkorta arbetstiden med bibehållen lön för de som arbetar känns befängt. Det ska vara möjligt att orka arbeta heltid inom vården. Förkortad arbetstid är inte lösningen på de problem som är relaterade till en ansträngd arbetsmiljö.

Om kostnadsökningarna fortsätter i samma takt som de senaste decennierna, med i genomsnitt en procent årligen utöver demografin, kommer skattesatsen för kommuner och landsting behöva ökas med i genomsnitt cirka 13 kronor fram till 2035.

En sådan skattechock går inte att möta, vi som liten exportberoende nation skulle kollapsa.

Mot bakgrund av det säger vi från Moderaterna nej till en skattehöjning. De politiska förslagen måste i stället ta sin utgångspunkt i en anpassning för vad som komma skall. Vi måste framtidssäkra vår gemensamt finansierade sjukvård. Den förändringen måste börja nu.

För det första måste vi på allvar börja omställningen från en dyr sjukhustung vård till en mer kostnadseffektiv primärvård. Med en kraftigt utbyggd primärvård som finns tillgänglig under dygnets alla timmar skapas betydligt bättre förutsättningar för att ta ett helhetsansvar för patienten. Detta leder till en tryggare och bättre sjukvård.

För det andra måste sjukvården börja anpassa sig till det kommande sjukdomspanoramat med allt fler kroniska sjukdomar. 80–85 procent av sjukvårdens kostnader kan knytas till vård av personer med kroniska sjukdomar.

Svensk sjukvård är anpassad för ett akut och snabbt omhändertagande. Däremot faller många gånger personer med kroniska besvär mellan stolarna. Gruppen äldre sjuka är den som drabbas hårdast av bristerna i dagens system.

För det tredje måste sjukvården utveckla det förebyggande arbetet kring våra vanligaste kroniska sjukdomar. Dit hör exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdomar som astma och kol, cancer, ledsjukdomar och smärta, men även den alltmer växande psykiska ohälsan hos såväl unga vuxna som äldre.

Hos så många som 90 procent av patienterna med kronisk sjukdom hade sjukdomsutvecklingen kunnat förebyggas med tidiga hälsofrämjande insatser.

Sammantaget gäller det för oss förtroendevalda att möta dessa utmaningar genom att klargöra sjukvårdens uppdrag och definiera vad som är tillräckligt bra vård utifrån vad som är medicinskt och ekonomiskt hållbart. Samhället måste börja förbereda sig för resan mot den förändrade och komplexa sjukvård som ligger framför oss.

Nya Moderaterna vill därför påbörja en förändring av sjukvården, från ett sjukhustungt system till en sjukvård med en välutvecklad primär- och öppenvård. En ökad tillgänglighet av första linjens sjukvård kommer på sikt korta vårdtiderna på sjukhusen vilket får effekten att trycket på vårdplatserna minskar.

Att ge vård på rätt nivå är ett ansvarsfullt och kostnadseffektivt sätt att använda våra gemensamma skattemedel. Moderaterna väljer därför att göra de största politiska prioriteringarna på primärvården.

Den andra angelägna satsningen för en bättre fungerande sjukvård är att säkra personal i framtiden genom utbildningsplatser för läkare samt vidareutbildning för sjuksköterskor och biomedicinska analytiker.

Att endast tillföra mer pengar är inte lösningen på de utmaningar vi ser.

Det måste till nya politiska lösningar och ett politiskt mod att vilja, våga och göra annorlunda.

Nicklas Sandström (M)

oppositionslandstingsråd

Västerbottens läns landsting

En kortare version av debattinlägget har publicerats i Norrans pappersupplaga, 10 augusti.

undefined
Foto: Meek, Tore.