Ungefär var fjärde person kommer någon gång i livet att drabbas av en ångestsjukdom – och risken är betydligt högre för kvinnor än för män. Det handlar om svåra sjukdomar som social fobi, generaliserat ångestsyndrom och paniksyndrom. För att kunna fungera socialt och arbeta krävs korrekt diagnos, behandling som utvärderas och möjligheter till rehabilitering.
Vi i 1,6 miljonerklubben har frågat om våra medlemmars erfarenheter av ångestsjukdomar. Närmare 1 800 kvinnor har svarat. Ungefär 800 hade egen erfarenhet av ångestsjukdomar. Något fler, närmare 1 000 kvinnor, har erfarenhet av att vara anhörig till en person med ångestsjukdom.
En stor andel av de personer som drabbas av ångestsjukdomar blir sjukskrivna – och de behöver hjälp att komma tillbaka till arbetsmarknaden. I vår undersökning svarade 41 procent att deras yrkesliv har påverkats, 22 procent har varit tvungna att gå ner till deltid och 12 procent är sjukskrivna.
Undersökningen ger oss svart på vitt vad som måste göras: fyra av tio kvinnor med ångestsjukdom svarar att de inte får någon behandling. Det är förstås inte acceptabelt. Av de som har fått behandling har bara hälften erbjudits en utvärdering av pågående behandling. Det är allvarligt, eftersom läkaren då inte vet hur patienten mår.
Människor är olika, därför fungerar också behandlingar på olika sätt. Det som fungerar för dig, kanske inte fungerar för mig. Därför är utvärdering och omprövning av behandling oerhört betydelsefullt.
Av de som har utvärderat behandlingen tillsammans med sin läkare är två av tre nöjda med behandlingen, medan en av tre har fått byta behandling. Det visar att vården måste ha både tid och kompetens för uppföljning av patienter med ångestsjukdomar. Det tar tid – och det måste få ta tid.
Människor som lever med ångest behöver även möjlighet till rehabilitering för att kunna fungera, både i nära relationer och i arbetslivet. Trots det svarar sex av tio att de inte har blivit erbjudna rehabilitering.
För att få fler i arbete och minska lidandet för alla som drabbas av ångestsjukdomar är det nödvändigt med grundläggande insatser: - Säkerställ att det finns kompetens inom ångestområdet på alla vårdcentraler.
- Människor måste snabbt få rätt diagnos och behandling, som vid vilken allvarlig kroppslig sjukdom som helst.
- Behandlingen ska följas upp kontinuerligt och vid behov justeras för att nå bästa möjliga ångestdämpande resultat.
- Det finns ett nationellt vårdprogram för behandling av ångestsjukdomar – det måste följas.
För att kunna hjälpa till måste vi våga tala om även psykiska diagnoser på ett naturligt sätt – som vi gör när det gäller bröstcancer eller hjärtsjukdomar.
Alexandra Charles
ordförande, 1,6 miljonerklubben
Lill Lindfors
1,6 miljonerklubben
Solveig Ternström
1,6 miljonerklubben
Paula Ternström
1,6 miljonerklubben