Vi svenskar lever allt längre. Medellivslängden har nästan utan avbrott ökat i Sverige under 250 år i en takt som motsvarar två månader per år. Nu blir vi i genomsnitt 81,5 år, och det som har bidragit allra mest till den ökade medellivslängden, under de senaste decennierna, är den minskade dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar.
Men dödsfallen minskar inte automatiskt. Hjärtforskningen har spelat en stor roll i den positiva utvecklingen och har bidragit till att skjuta upp ,eller förhindra, minst 154 000 dödsfall de senaste 30 åren. Det motsvarar 4 200 dödsfall bara i Västerbotten. Framstegen inom de fyra största hjärt-kärldiagnoserna har lett till hälso- och produktionsvinster till ett värde av 985 miljarder kronor under samma tid. Det visar två studier som Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.
Trots denna utveckling är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken. I dag dör fyra av tio svenskar i hjärt-kärlsjukdom. En mängd utmaningar återstår och forskningen behöver stärkas ännu mer för att vi ska fortsätta i rätt riktning. Trots framstegen finns fortfarande områden där utvecklingen har stannat av eller går bakåt. För att undvika bakslag måste vi ta krafttag inom följande områden: - Det totala antalet personer som får stroke minskar i Sverige, men sjukdomen ökar bland unga. Vi riskerar att få ett ökat antal unga med funktionsnedsättningar som behöver stor omvårdnad resten av livet.
- Trenden för hjärtinfarkter har länge varit positiv för alla grupper utom för yngre kvinnor där insjuknandet i hjärtinfarkt inte har minskat sedan mitten av 1990-talet.
- Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som övervikt, fetma och diabetes blir allt vanligare. I dag är varannan svensk fet eller överviktig. De som har diabetes löper två till tre gånger större risk att dö i hjärt-kärlsjukdom än övriga befolkningen.
Vi ska glädja oss över den ökade medellivslängden. Samtidigt måste vi göra allt för att utvecklingen ska fortsätta åt rätt håll. Därför behöver vi ta reda på mer om varför fler unga får stroke. Vi måste lära oss mer om varför vi inte ser samma positiva hjärtinfarktstrend hos yngre kvinnor. Vi behöver också forska om effektiva metoder för att förebygga övervikt, fetma och diabetes. Annars riskerar vi att sitta med Svarte Petter och se vår medellivslängd minska igen.
Staffan Josephsongeneralsekreterare Hjärt-lungfonden
Jan Nilssonprofessor och ordförande hjärt-lungfondens forskningsråd